Så.

Patrick Thoresen och Aleksandr Radulov plockar bara upp tråden från sista matchen i våras och går in och totaldominerar. Robert Nilsson har lyckan att vara deras kedjekamrat. Stefan Liv gör en riktigt stabil KHL-debut borta i Chabarovsk och låter bara de egna lagkamraterna göra mål på honom. Mattias Weinhandl är den av alla stjärnor som går in och levererar i SKA Sankt Petersburg. Och Chris Holt kanske inte blir ett så stort hot mot Mikael Tellqvist trots allt.

Det skulle kunna gå att raljera kring allt det där, men det gäller ju att prioritera.

Jag är förstås lika fascinerad som alla andra.

Det här är Dominik Hasek 1992. 18 år senare är skillnaden – nästan – inte märkbar. Det ser ut så här när han räddar puckar och så här när han släpper in dem.

Gårdagskvällen var hans.

Efter att ett hektiskt schema, där han fått visa upp sig på evenemang av alla dess olika slag likt en annan president klev han ut på isen för att debutera i Spartak Moskvas färger. I ett derby mot CSKA Moskva.

Efter 60 minuter hade två målvakter fladdrat färdigt. Sergej Gaidutjenko, 21, hade släppt in fem mål. Dominik Hasek, 45, hade släppt in ett och skapat Dominator-hysteri hos den delen av Moskva-invånarna som sympatiserar med Spartak.

Före matchen undrade man om han fortfarande höll klassen för att spela på toppnivå. Det kan vi utan några som helst tvivel konstatera att han gör.

Nu undrar man hur många matcher han orkar.