För all del, för all del. På sitt sätt håller kommentaren, smeknamnet tillhör åttonde klass i värsta fall, sin humoristiska klass.

Svenskar i allmänhet, och journalister i allra högsta grad, har ju återkommande problem med ryska namn. Först är det transkriberingen som ska bli rätt och sedan har, till exempel, Nizjnij Novgorod en tendens att bli till Nizjnij Novogorod för att det både låter och känns bättre. Men pratar vi KHL-klubbar och ortsnamn som inte fäster rätt står onekligen Chantyj-Mansijsk i särklass.

Det fäster inte alls, och kommer för många aldrig göra det. Det må vara hänt, men samtidigt; det är den här bloggens plikt att försöka.

Nyckeln för att komma ihåg Chantyj-Mansijsk borde rimligtvis vara att veta vad Chantyj-Mansijsk är för stad. Hur det är att leva där, hur människorna fungerar, vad som finns att göra. Att ha något att associera till.

Således är ordet, via den sedvanliga intervjun khl.ru gör med veckans målvakt, Michail Birjukovs:

”Jag vet att en del av mina lagkamrater kollade på shackolympiaden, och blev besvikna. Men ni vet att Chantyj-Mansijsk är Rysslands skidskyttehuvudstad? Så jag ser verkligen fram emot VM, och ska fara om titta om det finns möjlighet. Det vore roligt att följa tävlingarna.
Jag har inte riktigt hunnit få grepp om folks mentalitet här ännu. För mig är det oförståeligt hur man kan skippa ishockey för att gå och se på shack. Men kanske märker invånarna att vi gör bra ifrån oss, och kommer till arenan.
Jag har förberett mig mentalt på den tuffa vintern. De som inte är nya i laget har berättat hemska saker. Till exempel kan temperaturen sjunka till -40 till -43 grader, och det gäller att hantera det. Ett bra råd är att försöka hålla sig inomhus. Men jag hoppas att prognoserna om kallt väder inte stämmer.”

För att fylla i det lite då. Chantyj-Mansijsk är den nordligaste KHL-staden, cirka 200 mil nordöst om Moskva, med ett invånarantal på i runda svängar 75 000. Skidskytte är nummer ett, shack är tydligen nummer två och därefter kommer ishockey.

Det borde inte gå att bedriva KHL-verksamhet. Det skulle inte ha gått om det inte vore för oljan. Det svarta guldet har ordnat en fin arena, som i sin tur ordnade inträdet till ligan. Så med en grovt snedbalanserad trupp – två VM-mässiga målvakter, ingenting, ingenting, några slovaker, ingenting och Tommy Wargh – gick de i september in till sin första KHL-säsong och förlorade tre av fyra matcher.

Och sen då?

Tio raka utan förlust. Det betyder för tillfället en bättre placering i Valerij Charlamovs division än svenskälskande Neftechimik, som anses vara laget som ska utmana de stora i öst.

Fint så. Bra så. Inga kliande sjukdomar någonstans.

Och framtiden?

Russia 2:s hockeyexpert, Sergej Gimajev, ger oss svaret.

”Jugra har 50 procents chans att gå till slutspel. Minst. Spelarna kommer att utvecklas för varje dag som går, särskilt eftersom Chantyj-Mansijsk är en liten stad där det inte finns så mycket att göra.”