Just som vi trodde att han var passé: Sergej Fjodorovs två första mål för säsongen, inom loppet av tre minuter.

Gilla-knappen på det.

Jag tycker om Sergej. Egentligen har han inte kvar särskilt många av verktygen, som i mitten av 90-talet gjorde att han vann i princip alla titlar som gick att vinna i NHL. Numera lever han bara, och helt och hållet, på sitt spelsinne. Fastän det är fel att säga att han varit framträdande i höst är det fantastiskt att det går att göra det i världens bästa liga på stor is.

Nästan Jante-aktig i sin ödmjukhet som han är dedikerade han givetvis äran för den brutna måltorkan till sin radarpartner.

Baserat på alla uttalanden som pappa Viktor gjort om att hans pojkar ska vinna Gagarin Cup tillsammans, och att möjligheten att få spela med lillebror var den största faktorn till att Sergej valde Magnitogorsk borde ju vapendragaren heta Fjodor Fjodorov.

Det gör han inte.

Han heter av förklarliga skäl inte Mika Hannula heller.

Nejnej, Stanislav Tjistov, en 27-årig Jan Marek-kopia som haft astronomiska problem med jämnheten, men nu funnit stabilitet tillsammans med Fjodorov d.ä.

Fjodor, den yngre Fjodorov, har fått lämna Magnikta och är, liksom Niklas Persson, tillbaka på känd om framgångsrik mark i Nizjnekamsk. Första matchen bortom Sergejs vakande öga resulterade i – 1-0 och 2-0 – två mål.

Och bara för att fylla i det här med Fjodorvs och dubbelmål. I detta nu har Jevgenij, utan blodsband till bröderna, hängt två kassar på fyra minuter för Spartak i Moskvaderbyt mot CSKA.