Mindre än ett dygn kvar innan Vjatjeslav Bykov och Igor Zacharkin går in i sin femte Euro Hockey Tour-säsong tillsammans.

Med dem brukar det alltid vara antingen eller.

Går det inte bra med klubblaget får de beröm för landslagets framgångar. Går det bra med klubblaget får de kritik för att det inte gör det med landslaget och vice versa. Utgånget från det borde således Karjala Cup bli en fin rysk historia. Sen, huruvida det numera går att leda ett landslag och ett klubblag samtidigt tål också att ifrågasättas, men det är en fråga för ett annat tillfälle.

Men vi fortsätter likafullt på Zacharkin-spåret.

Som bekant behärskar han ju det svenska språket och har även varit verksam i Hedemora. Det är såklart anledning till att klubblagen han är verksam i alltid förlägger försäsongslägren till Sverige.
Det är, såklart, också i alla fall en del av anledningen till att dessa klubbar i regel plockar över någon eller några svenskar till Ryssland varje säsong.

Från Zacharkins tid i CSKA Moskva hittar vi fyra namn; Dragan Umicevic, Mikael Wahlberg, Jonathan Hedström och Mika Hannula. De två första fick sparken, den tredje hotades med sparken och den fjärde var okej. Att vara okej räckte för att Hannula skulle få en ny chans när Bykov och Zacharkin bytte (upp sig) till Salavat Julajev Ufa. Där var han också okej.
Undantaget som bekräftar regeln är sommarens värvning av Robert Nilsson, som hittills motsvarat alla förväntningar. Men allt som allt har Zacharkins svenska värvningar inte slagit ut väl.

Den senaste i svenskraden är nysignerade, Erik Ersberg.

Han klarade av debuten mot Vitiaz Tjechov häromveckan. Det blev förlust mot 2-3, ett nederlag som Salavat absolut inte räknat med. Ersberg kommer väl undan med ++ i betyget, men såg långt ifrån bekväm ut i kassen, sjönk och blev liten. Det skulle bli mer av den varan i Ersbergs andra match. I mitten av den perioden mot Barys Astana släppte han in sitt femte mål och byttes ut.

Sen blev det uppehåll, Salavats tränare har kroppar och tankar i Helsingfors och kvar i Ufa finns funderingarna och en misstanke om ännu en dålig svenskvärvning med Zacharkin inblandad.

Salavat har nu tre förstklassiga, välmeriterade målvaktsnamn i truppen, som hittills inte varit lyckosamma:

Aleksandr Jerjomenko, 30
Har sedan genombrottet i Dynamo Moskva, säsongen 2004-05, spelat fem av sex VM-turneringar. Har sedan dess också ansetts som den främste ryske målvakten utanför NHL:

Vitalij Kolesnik, 31
Plockades över till Colorado Avalanche från sin kazakiska moderklubb, Torpedo Ust-Kamenogorsk, sommaren 2005 och bokfördes för åtta NHL-matcher. Har de två senaste säsongerna varken tillåtit Ray Emery, i Atlant, eller Jerjomenko ha förstaspaden för sig själv.

Erik Ersberg, 28
En säsong som försteman i HV71 och en VM-match räckte för ett kontrakt med Los Angeles Kings. Första året i Kalifornien var han en av sju (!) målvakter som luftades i Kings. De två följande har han varit back up till Jonathan Quick.

Och var landar vi då när Salavat tar upp matchandet om en vecka?

Tja, förutom att Erik Ersberg kanske borde fått känna på grejerna fram tills dess och genomföra sin debut då… i en situation där vi har tre målvakter som alla är kvalficerade för att vara förstemålvakt i alla KHL-lag, men nu slåss om en plats alternativt två platser med delat målvaktsskap.

Det lär finnas anledningar att återkomma till det.