Neftekamsk, Nizjnekamsk… nä, varför inte dra till med något ännu värre när vi är ändå inne på ortsnamn nästan lika knepiga Chanty-Mansijsk.

Metallurg Novokuznetsk är tillsammans med Spartak Moskva (satsat tjeckiskt och slovakiskt), Avangard Omsk (känns fortfarande småtrist att Nylander och Straka inte återförenades med Jagr), Avtomobilist Jekaterinburg (inga pengar), Traktor Tjeljabinsk (förvånad att Sibirien-Jocke inte lockat dit någon) och Vitiaz Tjechov (inte så många européer som passar in där) som inte haft svenskt besök i laguppställningen sedan KHL:s start.

Fram till den här säsongen har det sannerligen inte funnits någon anledning för någon att söka sig till Novokuznetsk heller. Metallurg har varit en ganska meningslöst lag i den absoluta botten av den östra konferensen som knappt någon utanför eller i staden brytt sig om.

Men det börjar hända grejer, vetni. General mangern Leonid Vajsfeld har en extraordinär meritlista som VM-domaren, korrupt general manager i Atlant Mytisjtji och den gladaste expertkommentaorn jag någon hört kommentera en match. Nu är kan han också addera waivergeni till listan – Klepis-affärren där han förvandlade ingenting till ett förstaval i draften – och gubbvärvare. Planen så småningom verkar vara att bygga upp någon slags talangförädlingsfabrik i Novokuznetsk, men det är ett annat inlägg.

Bland veteranerna Randy Robitaille, Sergej Brylin, Jyrkki Välivaara och Brent Sopel är den största bedriften att han fick ryske Brylin till klubben. Brylin är född och hockeyfostrad i Moskva, spenderade 13 säsonger i New Jersey Devils och valde sedan spel i S:t Petersburg när han vände tillbaka till Ryssland. Vid 37 års ålder funderade han på att lägga skridskorna på hyllan när det inte blev något nytt kontrakt med S:t Petersburg. Ett erbjudande om att ingå i Devils ledarstab, där han vunnit tre Stanley Cup-titlar, fanns på bordet och det var liksom bara ett fint läge att gå vidare i livet.

Men nej, efter att mer eller mindre ha spenderat hela sitt vuxna i liv i västerländsk miljö och umgåtts med Devils-spelare i USA under sommaren bestämde han sig någon vecka före säsongsstarten plötsligt för att ta sitt pick, pack och hockeyklubbor och flytta till en avlägsen stad i Sibirien. 

Det krävdes strax under tio miljoner, att klubbens målsättning skulle vara att försöka nå Gagarin Cup för första gången och framför allt; att han helt enkelt fick någonstans att spela.

Metallurg Novokuznetsk är fortfarande ett rätt tråkigt ishockeylag – ungefär som Sergej Brylin är som ishockeyspelare – med en jämngrå trupp där bara en spelare är framträdande nog för att mer än 19 minuter i speltid.

Men snart halvvägs in på säsongen har de stark slutspelsvittring och det är mer drag i Kuznetsk Metallurgists Sports Palace än vad det förmodligen varit någonsin.

Så, finner ni charmen i underdog- och ’vår tid börjar äntligen vara inne nu’-perspektivet vet ni vart ni ska vända er i vinter. Är det inte i Chabarovsk så är det i Novokuznetsk det händer.