Ehrm.

Man kan ju inte säga att Vitiaz inte försökte skapa en repris från i fjol. 119 utvisningsminuter mot Avangard Omsk, som bangade en ny skandalmatch precis som väntat, nöjde sig med 25 utvisningsminuter och vann med 4-2 i stället.

Men, jo. Det blev alltså lite slagsmål i matchens slutskede.

Annars?

SKA Sankt Petersburg förlorade med 1-4 mot Lokomotiv Jaroslavl. Tio poäng på åtta matcher och en sjätte plats i väst. Ni vet vad det innebär om det fortsätter så här. Jarå, kickad tränare.

Bengt-Åke? Sugen?

Nionde januari 2009, Vitiaz Tjechov-Avangard Omsk, 777 utvisningsminuter.

I morgon, torsdag, är det dags för rond två. Avangard gästar Vitiaz för första gången sedan the big brawl, och kvällen till ära kommer Vitiaz temporärt att flytta från Tjechov till Podolsk, klubbens forna hemstad, som har en större arena och ligger närmare Moskva.

Fast nä, det kommer inte att bli någon repris.

Varför inte?

Tja.

Avangard har tappat sin ende slagskämpe, Aleksandr Svitov – det går rykten om att han och Brandon Sugden på förhand gjorde upp om att starta masslagsmålet – till Salavat. Dessutom har man numera ett så pass starkt lag att det inte finns någonting över huvud taget att vinna på en ny batalj.

Vitiaz, som utesluts ur ligan vid en ny incident, trodde man ju skulle utnyttja de nya reglerna till fullo, då ett slagsmål inte längre renderar i matchstraff, men än så länge har de hållit sig relativt lugna. Det är nästan bara 1000-minuters-mannen, Darcy Verot, som håller stilen. På sina, hittills, två matcher den här säsongen har han spenderat mer tid i utvisningsbåset (14 minuter) än på isen (13.16 minuter).

Det är som det ska vara med Darcy, nävarna sköter snacket och inte tvärtom. Men som den kultfigur, alternativt hatobjekt, han har blivit i Ryssland har givetvis den eminenta sajten Sports.ru tagit ett snack med Darcy om hans slagsmålskorståg i landet.

Må så vara att intervjun inte är purfärsk. Här har ni ett utdrag av det viktigaste:

Vilken av dina fighter i Ryssland minns du bäst?
– Jag vet inte.

Finns det någon specifik spelare i KHL som du vill mäta dina krafter med?
– Vet inte.

Hur många fighter har du egentligen haft här i Ryssland, 20 eller till och med fler?
– Vet inte, ungefär så många kanske.

Kommer du ihåg om någon fight var speciellt vild eller konstig?
– Jag vet inte.

Vilken är den mest konstiga frågan du fått från en rysk journalist?
– Jag tycker att det ryska folket och särskilt journalisterna inte riktigt förstår fightingens betydelse för ishockeyn. Därför är alla frågor om det rätt konstiga.

Trots att det inte fick plats i KHL-sammanfattningen på Hockeybladet, och för er som inte rattade in Viasat Hockey vid middagstid. Om vi ska ställa in radarn på ett specifikt ställe i det forna Sovjetunionen i kväll är det Minsk.

Det har både putsats och slagits rekord.

För Aleksej Morozov finns det två lag. Ryska landslaget och Ak Bars Kazan. Han gillar och gör ofta mål för båda, det är ni nog bekanta vid. Således, efter knappt sju minuter av den sista perioden mot Dynamo Minsk ordnade Morozov fram en förlängning med sitt 4-4-mål.

Vardagsmat. Så mycket vardagsmat att han nu gjort 250 mål i den ryska ligan för Ak Bars. Det är alltså ett rekord. Det är så mycket rekord att ingen annan spelare ens nått över 200 mål för en och samma klubb i Ryssland. Men det är inte rekordet det pratas om, om ni hänger med.

När Dynamo Minsk premiärspelade i sin nya, superdupermoderna arena i januari i år var det långt ifrån fullsatt. Media kliade sig försiktigt i huvudet och konstaterade att publiksiffran var bra ändå och arenan den maffigaste i Europa. Men om det inte var fullt i premiären, när skulle då Dynamo Minsk egentligen lyckas fylla den?

Svaret visade sig vara; när de började spela bra, riktigt jävla bra.

15 531 åskådare var på plats när Minsk tvålade dit de dubbla KHL-mästarna efter förlängning och skapade lite luft ner till det andraplacerade laget, Dinamo Riga, i Western Conference.

Tippade förresten inte någon bloggare Riga som sista lag i väst, eller hur var det nu?

Ämnet har varit aktuellt ända sedan Jacques Plante började använda sitt psykexemplar 1959. Målvakterna och deras masker. Nämn Ryssland i det sammanhanget och tankarna går lätt till Euro Hockey Tour, där Aleksandr Jerjomenko och Konstantin Barulin brukar representera björnen med helvita masker, som uppenbarligen tagits från rullbandet innan de nått fram till lakeringsrummet.

Roligare i KHL däremot, och då syftar jag inte på Dominik Haseks hönsnätsförsedda kruka. Jag snackar Kosjetjka, som just nu är vaktkatt i Timmy Petterssons Severstal Tjerepovets.

Med tanke på upphovsrättslagen och hur mycket jag kan om den bangar jag på att smälla upp bilderna här. I stället får ni nöja er med två länkar:

Ansiktsbild och helkroppsbild.

Söndag. Sverige går och röstar. KHL-bloggaren fixar en krånglande styrplatta på laptopen som ställde till det ordentligt under liverapporteringen från norrderbyt i går. Själva KHL är inne på sin tolfte dag, hösten 2010.

Kontinentalnaja hokkeynaja liga så här långt då, mening för mening.

Svensksuccén har ju redan varit uppe. Tony Mårtensson och Robert Nilsson fortsatte på den inslagna vägen med varsitt mål i dag, och David Petrasek fortsätter att gå från klarhet till klarhet liksom hela Dynamo Minsk. Annars har det kommit en liten reaktion – och då menar jag liten. Stefan Liv har inkasserat sin första förlust i Novosibirsk och Mattias Weinhandl har inte gjort poäng på två matcher.

Bortsett från det blåa och gula:

CSKA Moskvas säsongsinledning är den sämsta någonsin i klubben historia. Denis Platonov har slagit någon typ av ryskt rekord med sina åtta mål på de fem första matcherna. Dominik Hasek har inte lyckats komma upp i samma nivå som hans debutmatch. Jevgenij Nabokov har börjat darrigt i SKA Sankt Petersburgs kasse. Ivano Zanatta har fått kritik i SKA Sankt Petersburgs bås efter bara åtta poäng på de sex inledande matcherna.

Och så till det självklara efter tolv dagar.

En tränare har fått höra orden; ”Du är sparkad.”

Det handlar om Amur Chabarovsks Aleksandr Blinov, som man nu verkar ha vissa problem att hitta en ersättare till.

Ett långskott, men… Bengt-Åke? Flytta till Fjärran östern? Sugen? Inte?

Det finns en öppning i alla fall.

Spelfri kväll i KHL (om det inte bara är jag rimmar väl den där meningen?).

Nåja, lika bra att rapportera om nyheter, ryska sådana, från andra sidan Atlanten. Ni känner förmodligen till honom som Alexei Kovalev, men eftersom att det är sagt att jag ska skriva namnen enligt den svenska transkriberingen så blir det Aleksej Kovaljov i stället.

Ottawa Sun har i alla fall publicerat en intervju med Mr. Kovaljov, och vad som i det stora hela kommer fram är att vi här har ännu en spelare som vill hålla på långt över det förmodade bäst-före-datumet.

Om kroppen håller vill Kovaljov spela tills han är 50, och det vill han göra i Ottawa Senators.

Det känns väl inte ens lite rimligt att han ska vara gångbar i NHL i 13 år till?

Njet på det.

KHL?

Jamen, det är väl klart att han skulle få ett kontrakt även vid den åldern, om inte annat bara för att. Det är nästan så att ju äldre en profil är, ju bättre tycker KHL att det är. Som i fallet Dominik Hasek. Spartak Moskva har inte bara värvat en av världens bästa målvakter genom tiderna. De har också värvat en 45-åring, och det gör det liksom dubbelt så fascinerande.

Så, om vi ska ta och gå händelserna alldeles för långt i förväg. Vilken KHL-klubb kan Aleksej Kovaljov, 45-50, tänkas spela i?

Förstås omöjligt att säga, särskilt när det är ännu mer omöjligt att säga om ens KHL finns då, men en sak är säker. Går vi efter statistiken över hemvändare blir det inte Dynamo Moskva.

I Ryssland vänder man nämligen inte hem till klubben som fostrade dig till den du blev. Man vänder hem till nationen, pengarna eller en chans på Gagarin Cup.

***

Ungefär så här ser hemvändarlistan – några nämnda, några glömda – de senaste säsongerna. Det vi ser är rysk hockeys utveckling de senaste 10-15 åren. De stora namnen vill inte till den största staden längre:

– Aleksej Jasjin, 36
Före NHL: Dynamo Moskva
Efter NHL: Lokomotiv Jaroslavl

– Sergej Zubov, 40
Före NHL: CSKA Moskva
Efter NHL: SKA Sankt Petersburg

– Sergej Fjodorov, 40
Före NHL: CSKA Moskva
Efter NHL: Metallurg Magnitogorsk

– Jevgenij Nabokov, 35
Före NHL: Dynamo Moskva
Efter NHL: SKA Sankt Petersburg

– Aleksandr Radulov, 24
Före NHL: Dynamo Moskva
Efter NHL: Salavat Julajev Ufa

– Denis Grebesjkov, 26
Före NHL: Lokomotiv Jaroslavl
Efter NHL: SKA Sankt Petersburg

– Viktor Kozlov, 35
Före NHL: Dynamo Moskva
Efter NHL: Salavat Julajev Ufa

– Maksim Afinogenov, 31
Före NHL: Dynamo Moskva
Efter NHL: SKA Sankt Petersburg

– Sergej Brylin, 36
Före NHL: CSKA Moskva
Efter NHL: SKA Sankt Petersburg

– Dmitrij Kalinin, 30
Före NHL: Traktor Tjeljabinsk
Efter NHL: Salavat Julajev Ufa

***

Undantag som bekräftar regeln då.

Vitalij Visjnevskij är ett.

1998 lämnade han Lokomotiv Jaroslavl för Anaheim Mighty Ducks, tio år senare kom han hem till Jaroslavl igen. Sen är det en annan femma att han nu lockats av rubel och löften om medaljer i Sankt Petersburg.

Ett annat är Vjatjeslav Fetisov. 1923 lämnade han CSKA, 2009 kom han tillbaka.

Typ.

Foto: Sport.tut.by

Vi hoppar rakt in i ännu ett YouTube-klipp.

Jag ifrågasätter inte vad Jurij Kljutjnikov, Stefan Livs tillfälliga och förlorande ersättare, sniffade. Det är inte för det som David Petrasek dyker upp på blå och pangar in sitt första mål för säsongen i momentet efter.

Det är för att det var på tiden att han tittade ut ur väntrummet i Minsk, slöt sällskap med Robert Nilsson, Björn Melin och alla de andra svenska debutanterna och fullbordade den svenska nykomlingssuccén som rullat runt i öst KHL-veckan som gått.

Jo, och så gjorde Mattias Weinhandl två poäng i dag, men det hade ni säkert redan listat ut.

Om jag skriver Denis Platonov. Ringer det några klockor?

Njaae… näe?

Nä, okej.

Denis Platonov är 28 år och spelar sin ishockey i Magnitogorsk. I fem säsonger har han pendlat mellan lagets andra- och fjärdekedja, gjort helt okej med poäng, fått någon ströchans i Euro Hockey Tour och har nu tilldelats rollen som assisterande kapten i Metallurg.

Inte illa. Inte alls illa. Om sex-sju år skulle han kunna avsluta sin karriär i en mindre KHL-klubb, om nu ligan fortfarande finns då, och tänka att han tjänat sina pengar och ändå var rätt hyfsat på ishockey.

Men vill han å andra sidan inte bli helt bortglömd den dagen börjar det vara dags att göra något åt saken. Och det är precis vad han gjort.

I storklubbsmötet mot Salavat Julajev Ufa gjorde Platonov något som bara Aleksej Morozov – någon gång varje säsong sådär – brukar lyckas med. Fyra mål i en och samma match.

Pompa och ståt? Hyllningar och en boulevard mot stjärnstatus?

Inte riktigt.

Matchens fullträff såg ut så här. Det var Jakub Klepis som gjorde det.

Platonov summerade kvällen som så att:

”När jag för första gången i mitt liv gör fyra mål, då räcker det inte till seger. Det är skamligt.”

Om vi tar och spolar tillbaka bandet ett par dagar.

I samband med Opening Cup i onsdags uttalade sig Aleksandr Medvedev, KHL:s starke man, i rysk media. Ni som har hängt med lite vet att det han säger brukar vara intressant, ni som inte gjort det kan ta fram era fina små pennor och anteckningsblock och skriva upp det.

Den här gången inledde han med att konstatera att det var en fin dag för ishockey i Kazan, klart väder och sol, vad det nu spelar för roll.

Men längs vägen blev det, just det, intressant.

Medvedev offentliggjorde inför Sovjetskijs Sports korrenspondent att KHL kommer att gå över till mindre rinkar så småningom. Ingen egentlig nyhet i sig. Men, det kan komma att ske redan under årets säsong.

Dinamo Riga, Dynamo Minsk, Ak Bars Kazan och på det hela taget alla lag med arenor modell större kommer att ha möjligheten att förminska isytan till ett mellanting mellan de nuvarande måtten och NHL-måtten.

Säg att Ak Bars bestämmer sig för att ändra isytan, och rent hypotetiskt ställs mot Lokomotiv Jaroslavl, som inte ändrat, i en Gagarin Cup-final. Ena hälften av matchserien spelas på stor rink och andra på liten.

Då, om någon gång, kan vi ta fram våra måttband och bestämma vilken storlek som är bäst – stort eller litet. Även om jag någonstans känner att det kanske är bäst att ta sådana här förändringar inför säsongen, inte under.

Hur som haver, det sitter jävlar i mig inte fast när något förändras i KHL.

Annan dag, andra insikter. Det får bli en kortare vända om Salavats förstakedja ändå.

Robert Nilsson är ju visstidsanställt som center mellan Aleksandr Radulov och Patrick Thoresen. Stoppdatumet sammanfaller med dagen då Sergej Zinovjev är fullt återställ från skadan i OS-gruppspelsmatchen mot Tjeckien, som Radulov faktiskt orsakade.

För Nilsson är det bra på ett sätt, han får förmodligen återgå till att spela ytter, men dåligt på två. Dels får han mindre speltid och dels är det väldigt roligt att spela med Radulov och Thoresen. De är ju busiga grabbar som gnabbar.

Väl inne på YouTube-klipp, typ som vanligt då, kastar jag även upp Alexander Hellströms duell i Chabarovsk.

Annars så gillar jag vad jag hör…

”Vi sköt och sköt, men om du inte kan göra mål är det omöjligt att vinna. Sibirs målvakt spelade bra (Stefan Liv), jag kan inte säga samma sak om vår målvakt.”
Amur Chabarovsks tränare, Aleksandr Blinov, till Sovjetskij Sport efter de dubbla förlusterna mot Sibir Novosibirsk

… och vad jag ser.