I kommentatorsfältet till en av helgens Vitiaz-artiklar på sajten snappade jag upp att det var någon som tyckte att det var tråkigt att KHL bara består av slagsmål och överfall, och att den vackra sovjetiska ishockeyn försvunnit. Men nu är det ju så att dagens möte mellan Dynamo Moskva och CSKA Moskva visar att det inte riktigt är så. CSKA presterar visserligen inget klapp-klapp-spel nuförtiden, men i sina bästa stunder gör Dynamo det.

Denis Mosalevs 3-1-mål, som till slut blev det matchavgörande, är det CSKA-klass på (när det begav sig alltså).

Backhandpassningen som gör målet till vad det är?

Den slog Aleksej Kudasjov, 39. Killen har lirat JVM med Sovjetunionen, serni.

•••

Från i fredags, tre timmar efter Avangards match mot Vitiaz, finns det rullande bilder där Branko Radivojevic, Spartak Moskva, och Aleksandr Galimov, Lokomotiv Jaroslavl, visar att det finns de i KHL som kan genomföra en fight med vett och ettiket.

•••

Mikael Tellqvist har gjort sin första match i Kazan sedan han fick lämna Ak Bars förra hösten. Och han var på god väg mot en liten personlig återupprättelse när Mikelis Redlihs satte 2-1-pucken till Dinamo Riga med fyra minuter kvar att ordinarie matchtid. Det var i alla fall vad alla trodde fram tills videodomaren prompt skulle granska saker och ting.

Spark, slag, knuff, putt, knä, fel matchtröja? Vad är felet?

Döm själva.

Självklart – s j ä l v k l a r t – avgjorde Ak Bars matchen minuten senare.

”Vem var det som dömde bort målet”, undrar Julius Supler, tränare i Dinamo Riga. Han vill att KHL talar om det för honom.

Avangard kastade handsken i går och KHL är väl inte helt bekväma med att plocka upp den i dag, men de ska göra det ändå. Påföljderna ska bestämmas, Avangard kräver livstidsavstängningar och diskvalifikationer.

Vi får se – det får vi alltid – vad det blir för straff, men det är inte nödvändigt att oroa sig  ha några förhoppningar om att Vitiaz inte kommer att ställa upp till match i Chantyj-Mansijsk på söndag. Jag vettefan vad jag skrev i går all hast, men frågeställningen om KHL vågar kicka Vitiaz från ligan var aldrig värd att lägga någon energi på. Om rätt vore rätt skulle Vitiaz vara uteslutna nu eftersom KHL för elva månader sedan sa att det skulle bli så vid en sånt här scenario. Men om man ser på saken utan att vara vodkainfluerad eller så: Vad tjänar KHL på att slänga ut dem? Några dunk i ryggen den kommande veckan, men efter det förlorar de bara publicitet och rubriker. Det var inte nyheten om Avtomobilist 5-2-seger mot Dynamo Minsk som toppade Sveriges största sportsajt för en stund i går, om man säger så.

Det om det, hur som haver och i alla fall. Det fanns en del att snappa upp från presskonferensen efter matchen också.

***

– Han är en lovande och ung spelare, svarade Vitiaz tränare Andrej Nazarov nästan viskande på frågan om varför han valde att spela Ivan Larin i förstakedjan.

(Larin, som gjort åtta poäng på 27 matcher i juniorligan, har bara spelat en match i a-laget tidigare under säsongen, den förra mot Avangard (jo, matchstraff då också), och ingick nu i en förstakedja som startade slaggis efter sex sekunder).

***

Avangards tränare Raimo Summanen valde att plussa extra för, som han uttrycker det; en av lagets småväxta spelare, Andrej Pervysjin, för att han visade att han klarade av att dra ett tungt lass och att det kommer att behövas i slutspelet.

Jo, men matchas han lika hårt i en slutspelsserie lär det vara han som drar på sig matchstraff efter sex sekunder till slut.

Vi har redan gjort det för många gånger, men likafullt vill jag spola tillbaka tiden till den 9 januari igen.

Vitiaz Tjechov och Avangard Omsk boxar till sig 707 utvisningsminuter, matchen avbryts efter drygt tre minuter och efter ett sammanträde bestämmer sig KHL för att varna Vitiaz: ”En gång till och ni utesluts ur ligan.”

Det har gått elva månader sedan det, Vitiaz har med dagens möte inräknat mött Avangard två gånger och de har inte gjort d e t en gång till. De har varit flera gånger värre.

Masslagsmålet i Tjechov förra vintern var Vitiaz intention, men de hade också motståndare som stod upp och tog fajten. Vid den här säsongens två händelser har det varit rena överfall, och det har resulterat i skador för Avangard. I september ådrog sig Timofej Sisjkanov en bruten hand, i dag kom de tjeckiska stjärnorna Martin Skoula och Roman Cervenka aldrig tillbaka efter slagsmålet direkt efter nedsläpp.

”En gång till…”, hotade KHL. Facit? Inte en jävla reaktion ens.

Ingenting har hänt, Avangard kräver att det händer något.

Direkt efter slutsignalen skickade de ut ett pressmeddelande med adress till KHL:s officiella hemsida med kraven:

1. Exkludera Vitiaz från de deltagande lagen i KHL.

2. Livstids avstängning för Vitiaz lagledning utan rätt att vara verksamma i ligorna KHL, MHL och VHL.

***

Tvisten på det hela är att Vitiaz under ledning av Andrej Nazarov, den förste ryske slagskämpen i NHL, faktiskt koncentrerat sig på spelet under en period nu. Nazarov har krävt att slagsmålen ska reduceras, han har rensat i truppen och som resultat av det har de plockat poäng av SKA Sankt Petersburg, slagit de regerande mästarna Ak Bars Kazan och även dängt dit ledarna av den östra konferensen, Metallurg Magnitogorsk.

I kväll klev han ut ur skalet och agerade provocerande under det femton minuter långa avbrottet som följde efter slagsmålen. Avangard spekulerar i att Vitiaz kanadensiska slagskämpar ville dra på sig matchstraff och avstängning för att slippa den avslutande matchen före uppehållet borta i Chantyj-Mansijsk.

Må så vara fallet, men jag är övertygad om att order om slagsmål kom klubbens tvivelaktiga ledning. De vill ha slagsmål mot Avangard, de vill ha rubrikerna, de vill ha blod.

***

Vågar KHL utesluta Vitiaz? Eller har de ”inflytelserika personerna” som styr Vitiaz, och bestämmer hur de ska spela, för stor makt?

I allra kortaste drag, för den som missat det (vilket jag i och för sig tar för givet att de flesta gjort).

Pavel Brendl gjorde hattrick i går i Neftechimiks 5-2-seger mot CSKA Moskva. Det såg ut som det brukar göra när Pavel Brendl gör mål. Skott i krysset, skott från backplats i krysset och dribbling som avslutas med skott i krysset.

Rullande bilder ser ni här. Och jag kan rekomendera er att ta en titt. Framspelningen till det andra målet är visst magnifik, och det är visst en svensk som heter Niklas Persson som står för den.

Det var bara det.

Jamendåså. Linus Omark på väg till och in i Edmonton Oilers laguppställning och har tydligen jävligt bråttom dit. Och då passar det ju alldeles ypperligt att hans rums-, lag-, och under en period även kedjekamrat från tiden i Dynamo Moskva, Leo Komarov, uttalat sig om Omarks raska-på-vanor.

– Jag saknar Omark och Harju, men utan dem är det lugnare. De kunde trots allt inte ryska, så jag var tvungen att hjälpa dem och vara tolk. Om vi gick till affären kunde de till exempel inte köpa salt. De visste inte ordet för det, säger Komarov till Sovjetskij Sport och berättar hur han brukade ha roligt på svenskarnas bekostnad:

– Omark gillade att sova. Vi åkte till gymmet kvart över nio och han ställde väckarklockan på exakt den tiden. Då satt jag och Harju redan i taxin och väntade. En gång sa vi åt honom att är du inte där 9.15 åker vi, och det gjorde vi. Han fick gå till basen eftersom han inte visste hur man fick tag i en taxi. Efter det började han vakna i tid.

Natten mot lördag förväntas Linus Omark debutera i NHL och på andra sidan av isen står Johan Harju. Komarov är den av rumskamraterna som blivit kvar i Dynamo Moskva – egentligen är han den ende av betydelse ur det gamla Dynamo som blev kvar till sammanslagningen med HK MVD Balasjicha.

OHK Dynamo Moskva är ingenting vad Dynamo var i fjol och allt vad MVD var och lite därtill. De har legat på första plats i KHL:s västra konferens hela hösthalvan under ledning av den lettiske förbundskaptenen, Olegs Znaroks, och arbetar efter alla hockeyklyschor som finns: Hårt arbete, konsekvens, en match i taget och … allt det där.

Komarov har fått en större roll en vad han hade i fjol och ligger följaktligen på fjärde plats i den interna poängligan, men har fortfarande en huvudsaklig uppgift att jobbig som fan för motståndarna (läs: KHL:s svar på Andreas Jämtin).

Som han sa inför säsongen: 

– I Finland skrev de också att jag var en idiot.

Oleg Saprykin
Ålder: 29
Position: Forward
Tidigare klubbar: CSKA Moskva, Calgary Flames, Phoenix Coyotes, Ottawa Senators, Dynamo Moskva, SKA Sankt Petersburg
Nuvarande klubb: Salavat Julajev Ufa
Meriter: VM-guld 2009, KHL:s All Star-match 2009
Aktuell: Har fått sin Michael Jackson-imitation upplagd på YouTube.
Konspirationsteori: Är det verkligen han? Är inte bilden lite för suddig för att kunna avgöra?

Okej att Vitiaz Tjechov inte slåss fullt så mycket längre. Okej att de numera inte är KHL:s sämsta lag. Okej att Chris Simon och Josh Gratton levererar poängmässigt. Okej att de kan slå de regerande mästarna, Ak Bars Kazan.

Men att segern grundlades av ett mål och en assist av Darcy Verot, det finns inte ord för att beskriva det. Han är på den spelmässiga nivån att det är ungefär samma sak som att jag skulle gå in Södertäljes lag och göra två poäng mot HV71. Ungefär.

Skärmdump: khl.ru

I Sverige bloggar spelarfruarna, i Ryssland låter de sig fotas iförda matchaccessoarer, gärna med lite hud synlig.

Det inkluderar Natalija Barulina, Konstantin Barulins andra hälft. För att spinna vidare på den 26-årige målvakten från Karanganda i Kazakstan har han haft en bakvänd karriär. Under tre säsonger var han mer eller mindre given i det ryska Euro Hockey Tour fastän han egentligen inte höll klassen för det, och vid sitt senaste framträdande var han mest med för att Vjatjeslav Bykov även var hans klubblagstränare i CSKA Moskva.

I höst har han tagit till sitt spel ny nivå och haft fast prenumeration på förstaplatsen i KHL:s målvaktsliga, trots att hans Atlant gått knackigt, men var ändå inte med i Karjala Cup.

Fru Barulin? Hon är inte bakvänd, men hon håller fortfarande på CSKA.

PS.1. Moralisk aspekt? Äh, så avslöjande är ju inte bilderna. Det säger däremot mycket om de kulturella skillnader. I Ryssland är det ingen som höjer på ena ögonbrynet ens, medan vi i Sverige förmodligen skulle slå på stort om någon spelarfru i elitserien ställt upp på något liknande.

PS.2. Barulin verkar komma med i Channel One Cup. Känns befogat den här gången.

Jag förmodar att ni alla känner till att Marcus Vinnerborg har påbörjat en karriär som den förste europeiske, och med det också utländske, domaren i NHL. Han gör det bra, det har gett eko och sett till den tendens som KHL har att följa efter NHL i deras fotspår förstår ni kanske vilka planer som smids i Ryssland just nu.

Jamenjustdet. Till nästa säsong vill KHL rekrytera domare från andra nationer i Europa. Och då handlar det inte om utbyte utan alltså zebrarandiga män som dömer i KHL på kontraktsbasis.

Vanligtvis är jag ju emot den enorma plagieringshysterin som KHL genomsyras av, men i det här fallet ställer jag mig odelat positiv. KHL behöver bättre domare för att kunna hålla två huvuddomare vid varje match, vilket är tanken till hösten, och när kompetensen inte finns inom det forna Sovjet är det väl lika bra att söka sig över gränserna.

Väl inne på ämnet ska det i förbifarten även nämnas att Traktor Tjeljabinsks veteran, Andrej Nikolisjin, funnit en nyvunnen respekt för domarväsendet.

– Nu förstår jag hur svårt domarnas jobb trots allt är. Att inte hindra spelarnas väg och inte vara i vägen för dem, sa han till Traktors hemsida efter att ha gjort en domarinsats.

Spelarna han dömde?

Barnen i Sergej Makarovs hockeyskola, sju år gamla.

Det gick undan med andra ord.

Daniel Fernholm har alltså hittat nytt och hoppas ha hittat rätt. Debuten i Dynamo Minsk är nu avklarad och på det hela taget gick det väl rätt okej ändå. Tränaren Marek Sikora kritiserade honom lite på presskonferensen för agerandet vid Amurs första mål, men tyckte annars att han var godkänd i backpar med David Petrasek.

Värre då för amerikanske målvakten, Robert Esche, ni vet han som tacklas och håller på. Efter halva matchen blev han utbytt efter fyra insläppta mål på fem skott (!). Utbytt efter halva matchen blev ju även Erik Ersberg, som var Vjatjeslav Bykovs val i den västra konferensens seriefinal mot Metallurg Magnitogorsk. Redan efter 48 sekunder sprack för övrigt nollan som han som slipat på i två matcher.

Kvällens målvaktshändelse hittar vi nog ändå i Riga. Novokuznetsks 37-årige puckmotare, Aleksandr Vjuchin, har varit med om skämtsamma psykningar förut. Som för två säsonger sedan, då Maksim Susjinskij simulerade samlag efter en straffmiss och blev avstängd för det.

Så, under den andra perioden mot Dinamo Riga gjorde Vjuchin en så kallad tv-räddning och viftade med plockhandsken aningen för överdrivet, sådär som målvakter brukar göra. Kollegan Chris Holt stod på andra sidan av isen och begrundande det hela innan han vid första tillfälle efterliknade räddningen, vinkade med plocken mot Vjuchin och slog sig för pannan.

Jorå, kul var det, men för mig är det oförståeligt varför det inte är stopphandsken Vjuchin vill visa upp.

Det var ju en sådan Tretjak hade.

Foto: Joakim Sundberg/sundbergfoto.se