Danstillståndet är en ständigt aktuell och debatterad fråga. Den anses av många (inklusive undertecknad) vara en byråkratisk kvarleva som dämpar kreativitet och glädje genom att hindra människor från att göra något som nästan kan beskrivas som ett mänskligt behov – nämligen dansa.

Frågan om ett avskaffande har årligen diskuterats av riksdagen och dess ledamöter, men hittills har resultatet alltid varit negativt. Nu har jag kikat lite närmare på hur trenderna och åsikterna ser ut bland ledamöterna baserat på de motioner som har skrivits och lämnats in under årets motionsrunda.

Så här ser trenden ut gällande antalet skrivna motioner som vill avskaffa danstillståndet:

Man kan alltså konstatera en kraftig ökning i årets runda. De 14 motionerna är skrivna av representanter från Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vilket ger en positiv bredd. Det är alltså endast Socialdemokraterna som står utanför.

Motionerna kommer att behandlas under våren 2016. I ett första steg kommer Justitieutskottet att ta ställning i frågan för att därefter komma med ett förslag till hur riksdagen ska rösta i ärendet. De senaste åren har utskottets rekommendation varit att ”kravet på tillstånd till danstillställningar bör vara kvar” (här kan du läsa det senaste utlåtandet).

Det är inte troligt att danstillståndet tas bort i vår, men jag gillar den positiva trenden samt den politiska och ideologiska bredden bland motionernas avsändare.

Förhoppningsvis kan vi snart bli av med denna underligt motiverade lag. Keep dancing!

Obs! Min research är baserad på sökningar i risksdagens motionsdatabas och jag kan ha missat någon enstaka motion beroende på hur dessa har formulerats.

Den 10 december donerar den före detta festarrangören Jonas Olsson sin flyersamling till Kungliga biblioteket. Detta uppmärksammas med en dag av presentationer och paneler som diskuterar klubbscenens musik, mode och uttryckssätt samt en efterföljande fest. Den flyersamling som doneras består av tusentals flyers från Stockholms klubb- och festscen under 80-, 90- och 00-talen.

– Jag började aldrig samla flyers, jag sparade några i taget som jag då och då bar upp på vinden och lade i en resväska. Några år senare hade det växt till tre stora resväskor som följt med i flyttar, på vindar och i källare. Att nu Kungliga biblioteket vill ta emot materialet ser jag som en stor bekräftelse på att fler än jag ser flyerns betydelse för samhällsutvecklingen under 80- och 90-talet och jag är otroligt glad för framtida generationers skull att materialet nu görs tillgängligt för framtida forskning, säger Jonas Olsson.

Kommer samlingen att finnas tillgänglig för allmän beskådan?
– Stora delar av samlingen kommer att scannas, digitaliseras och görs därigenom tillgänglig, berättar Jonas.

Dagen börjar i Kungliga bibliotekets hörsal och fortsätter med mingel och klubb på Beckmans Designhögskola som kvällen till ära förvandlats till klubb med Mad Mats bakom skivspelarna. Från 20.00 är det efterfest på Taverna Brillo.

En kompakt dag och kväll med andra ord. Men kul att flyers får lite uppmärksamhet!

Läs mer och anmäl dig till dagen/kvällen här.

Tänkte bara göra ett litet instick och berätta att jag denna vecka har fått den stora äran att representera Sverige på twitterkontot @sweden med 90 000 följare. Under veckan kommer jag skriva om svensk klubbkultur, klubbmusik och kanske lite annat. Så se till att följa mig där! Läs mer om twitterkontot och Curators of Sweden här.

För drygt ett år sedan begav sig fotografen (och den gamle klubbräven, producenten och discjockeyn) Marcus Stork till Finnboda utanför Stockholm för att leta efter rester av det legendariska rejvtemplet Docklands som låg där mellan 1995-2002. Målet var att göra en fotoserie om den klassiska klubben som bröt ny mark på den svenska klubbscenen och orsakade mängder av skriverier och allmän moralpanik.

Marcus var själv en flitig Docklandsbesökare.

– Jag minns att jag nästan tappade hakan när jag kom in på dansgolvet för första gången. Vilket ställe, vilken lokal, vilket jävla drag! Det fanns en spänning och glädje som är svår att beskriva, det var här det hände och jag var med. Intresset för kulturen och musiken växte och jag började spela skivor. Det var såklart en stor ära när jag själv fick chansen att ställa mig i Docklands dj-bås några år senare, berättar Marcus.

Efter en tids sökande på platsen hittade Marcus en del av järngolvet som hade bevarats trots att den ursprungliga industrimiljön nästan helt är borta och ersatt av nybyggda flerbostadshus. Sakta men säkert hade det rostiga dansgolvet tagits över av växtlighet.

– Jag fastnade för de små växterna i järngolvets hål. Dansgolvet var klubbens hjärta, det var där magin skapades. Docklands finns inte kvar men själen lever vidare – genom minnen och historier och med växterna som på nytt gett liv till det gamla dansgolvet, säger han.

Marcus bilder visades under helgens Docklandsfestival som gick under parollen #RättAttDansa. Bilderna kommer även att visas på kommande Docklandsarrangemang – till exempel på Docklands minifestival den 29-30 januari 2016. För den som är intresserad av att hänga upp en hyllning till Docklands på sin egen vägg finns det möjlighet att köpa både canvastavlor och fotoutskrifter från Marcus via denna sida.

2013 beslutade sig Stockholmstrion Axwell, Sebastian Ingrosso och Steve Angello för att lägga ner sitt succéprojekt Swedish House Mafia för att istället fokusera på annat. Sedan dess har alla inblandade varit skeptiska till en eventuell comeback.

Men nyligen gjorde Axwell en intervju på brittiska BBC Radio 1 där han berättade följande:

”We think about it every now and then, you know what we left, what we did, what we accomplished and everything, and how it would be to do something together again. But I think, the only thing is that time will tell pretty much. We have been blessed to be riding this wave, and just ahead of the wave for some time now, so you know we are able to do exactly what we want, which is a blessing. You know this song that we just played, it was just like no thoughts, no need, no nothing, just music. Who knows what happens in the future, we might get a sudden urge for Swedish House Mafia again…”

Mig veterligen så har ingen i trion tidigare yttrat så positiva ord gällande en comeback. Men som Axwell säger, time will tell.

Källa: YourEDM

Inte riktigt klubbrelaterat, men ändå intressant! Nu drar Allt om Stockholms läsarpris Bäst i Stan igång igen. Här kan du som kroggäst rösta du på dina favoriter i sex olika kategorier:

• Bästa krog budget
• Bästa krog mellan
• Bästa krog lyx
• Bästa kafé
• Bästa bar
• Bästa nykomling

Förra året såg resultatet ut så här:
Bästa krog budget: Flippin’ Burgers Bästa krog mellan: Nytorget 6 Bästa krog lyx: Ekstedt Bästa kafé: Kaffeverket Bästa bar: Mister French Bästa nykomling: Lilla Ego

Läs mer och rösta här!

Du som är med och röstar på dina favoriter har även chans att vinna ett presentkort på NK på 500 kronor. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Festarrangören Kenneth Kenuna intervjuades nyligen av tidningen ETC gällande nedstängda fester, nekade serveringstillstånd och anmälningar om ordningsstörning. Han berättar om hur undergroundkulturen växt fram som en protest mot förmynderi och fördomar, samt att Stockholm skulle ha mycket att vinna på att främja klubbkulturen. Jag håller med Kenneth på samtliga punkter (läs några av mina tankar i detta inlägg).

Jag rekommendar starkt att läsa hela artikeln här.

Lite shameless self promotion på en söndag har väl aldrig skadat. Om ni vill får ni gärna följa mig på Twitter och Instagram. Där dyker det upp en hel del klubbrelaterade härligheter. Lite foton från fester, musiktips och annat trevligt. Samt en del annat såklart…

Rocked the Yard

A photo posted by Mats Wurnell (@mwurnell) on Sep 13, 2015 at 1:38am PDT

Den senaste tiden har det förekommit en mängd diskussioner gällande hur mycket ljud (musik, samtal, skratt) som boende i Stockholms ska tåla från restauranger, barer och nattklubbar. Det har till exemplet handlat om baren Snotty på Skånegatan och restaurang Rajdoot på Gotlandsgatan. Idag kunde vi också läsa om hur expansionen av Hammarby Sjöstad eventuellt kan tvinga Trädgården till lägre ljudvolymer och/eller ändrade öppettider.

Positionerna i dessa diskussioner blir lätt låsta. Ena sidan tycker att de som inte tål ljud är gnälliga och ska flytta ut i skogen. Andra sidan oroar sig för nattsömn och tycker att nöjeslokalerna ska ligga i kontorskvarter eller utanför stan.

Som jag ser det är inget av ovanstående alternativ realistiskt. Jag tror snarare att det handlar om att arbeta från flera fronter för att hitta hållbara lösningar för en stad där man självklart ska kunna sova, men även roa sig, lyssna på musik och prata med sina vänner. Staden kommer att byggas tätare, fler människor flyttar hit och utmaningarna lär inte direkt bli färre på kort sikt.

Så. Hur ser då lösningen ut?

Först och främst tycker jag det är viktigt att inse att nöjesliv har en viktig funktion i ett samhälle. Det handlar inte bara om att skräna och skrika utan om att mötas, samtala, dansa och ha roligt. Jag ser det som ett mänskligt behov att få roa sig. Det motiverar människan och har många positiva effekter. Ofta handlar det också om kulturella värden i samband med till exempel liveframträdanden och dj-spelningar. Detta måste alla förstå – såväl privatpersoner som stad och stat. Dessutom handlar det om en bransch som drar in många skattekronor vilket borde anses viktigt.

Sedan tycker jag att man ska fundera på nya lösningar för olika former av samråd mellan boende och nöjesentreprenörer. Av erfarenhet vet jag att många konflikter kan lösas genom samtal och genom att förstå den andra partens tankebanor. Jag är övertygad om att risken för konflikt minskar bara av det faktum att man vet vad som händer, och att man vet vem man ska kontakta om man har tankar och åsikter.

Vidare har jag en stark tro på nya tekniska lösningar för både lägenheter och nöjeslokaler. Man kan komma långt med ljudisolerade fönster, ljudabsorbenter som till exempel draperier, ljuddämpande väggar och tak, rätt möblering samt andra metoder. Det går också att arbeta med riktat ljud och andra lösningar för att förhindra att till exempel basgångar vandrar genom ett hus.

Men som sagt – först och främst tycker jag det handlar om att ha en förståelse för nöjeslivets funktion i ett modernt samhälle. För självklart vill vi ha en levande stad där tröskeln är låg för att både utöva och ta del av musik, kultur och nöjen!

I kölvattnet av internationella framgångar som bland andra Swedish House Mafia, Avicii och Alesso finns en blomstrande och spännande housescen i Stockholm. Här finns många namn som sällan lyfts fram på hemmaplan (varken i Sverige eller Stockholm) men som har tiotusentals fans runt om i världen.

Här är några exempel på stockholmare vars musik just nu hajpas världen över.

Hellberg
Jonathan Hellberg är en hårt arbetande 21-årig Kungsholmsbo som har fått sitt genombrott det senaste året efter släppet av EPn This Is Me på kanadensiska skivbolaget Monstercat. Bland Hellbergs musiksläpp finns det en låt som sticker ut lite extra, och som har hyllats av både fans och recensenter världen över – nämligen spåret The Girl med sång av Cozi Zuehlsdorff. Här kan du läsa en intervju jag gjorde med Hellberg där han pratar om sin musik.

Steerner
Ytterligare en 21-åring – denna gång från Tyresö utanför Stockholm. Niklas Sterner påbörjade sin producentbana efter att ha blivit inspirerad av svenska stjärnor som Avicii och Alesso. Precis som många andra av dagens houseproducenter var det via internet som karriären tog fart. Med hjälp av gratis låtar och inofficiella remixar gjorde han sig ett namn på housecenen. Idag spelas hans musik av förebilden Avicii, men även av bland andra Tiësto och Sebastian Ingrosso.

Pier ”Pierro” Poropat
Pier Poropat har släppt musik både under eget namn och som Pierro, och hans låtar har spelats av till exempel Tiësto, Axwell & Ingrosso och Above & Beyond. Hans mest kända låtsläpp, Tubular, kom redan 2011 och släpptes på superetiketten Spinnin’ Records. Till skillnad från Hellberg och Steerner har Pierro en tydligare satsning på dj-karriären och utöver en hel del spelningar på hemmaplan har han även spelat skivor ute i Europa. Nedan kan du lyssna på ett mer nutida exempel på Pierros musik.