Imorgon, söndagen 26 juni, är det premiär för den nya söndagsklubben Sunday School på Slakthustaket. Bakom initiativet står några av huvudstadens mest aktiva arrangörer som som varje söndag kommer att bjuda på dagsfest med ”urbana beats, tropiska vindar, bbq, cava och drinkar” samt möjligheten att få ”syndernas förlåtelse efter dina helgäventyr”.

Jag tog ett snack med Gabriella Ekman som är en av arrangörerna för att ta reda på mer om det nya konceptet!

Vilka ligger bakom klubben, och hur kom ni fram till konceptet?
– Bakom klubben ligger ett gäng erfarna dj’s, underhållare och arrangörer – Soca Dennis (Soca Beach/Soca Revolution Sound), Gabriella Ekman (Håll Käften Och Dansa), Uncle Eric (Barracuda), DJ Erykah (Sugarcane) och Thomas Gylling (Mosquito). Tillsammans har vi tagit fram SUNDAY SCHOOL. Ett namn taget från en av Västindiens klassiska party-institutioner “Sunday school Tobago” som har givit oss många inputs och aha-upplevelser genom åren. Inom den karibiska popkulturen är Sunday School lika självklart som Ibiza är för house-kulturen. Det blir en fantastisk dagsfest varje söndag 15-21 helt enkelt.

Vad kan besökarna förvänta sig av en dag och kväll på Sunday School?
– Vi tyckte att något fattades i sommarstockholm urbanscen. Något för den som gillar att resa och uppskattar en internationell feeling med musik från nya adresser och sammanhang. Där mixar och remixar hittar energi från både europeisk storstad och Karibien, Västafrika och Latinamerika. Med våra erfarenheter, idéer och energi kan man förvänta sig att ALLT kan hända.

Hur ska ni locka ut folk på söndagar?
– Att det är en fest på dagen mellan 16-21 och besökarna är lediga samt att inget liknande existerar i Stockholm idag, gör att vi tror att folk kommer vallfärda för att få syndernas förlåtelse som man på en Söndag bör. Vi erbjuder detta i form av en fantastisk söndagsstämning med den bästa kombon av musik, dans, drinkar, bbq och de bästa av allt: ingen mer söndagsångest. Och imorgon är det premiär!

Varför ska man ta sig till Slakthuset på premiären?
– Man kommer efter midsommarfirande vilja spendera sin söndag på bästa sätt. Alla vet väl att premiärer är storslagna. Vi kommer sätta ribban högt för hur resten av sommarens söndagar kommer se ut. Detta är inget man vill missa!

Obs! Följ mig på Instagram och Twitter för information om nya klubbar och fester samt helgtips, ny musik och annat skoj. Don’t miss out!

Nu på lördag, den 28 maj, arrangeras Art of Sound Summer Session på Slakthuset. Det blir fem dansgolv (inklusive takterrassen) med musik från Heiko Laux, Axel Boman, Sandra Mosh, Patrick Siech, Manic Brothers och många fler. Arrangörerna Bakom Art of Sound vill med konceptet lyfta fram flera av de element som de anser vara viktiga för en bra fest. På Art of Sound-evenemangen handlar det inte bara om musiken utan också om en helhetsbild med installationer, visuell konst, performance och andra happenings.

Jag tog ett snack med personerna bakom Art of Sound om konceptet, lördagens fest och framtiden!

Beskriv vad som gör konceptet Art of Sound unikt?
– Nu går vi in på det femte året av fester, och som vanligt handlar det om att ge konsten lika mycket utrymme som musiken. Det handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för en grym fest. Allt kan hända, och allt kommer att hända!

Vad kan besökarna förvänta sig på lördag?
– En resa i musik och i vår passion för det visuella! Våra event har alltid fyra till fem olika golv där vi mixar house och techno och ser till att man får markant olika musikupplevelser inom house och techno. Vi ser också till att ljudet är på topp med hjälp av ljud från Funktion-One.

Något speciellt framträdande ni är extra nyfikna på inför lördagens fest?
– Om vi har…  Heiko Laux från Berlin är en levande legendar, och Sandra Mosh har inte bara producerat grymma låtar utan även spridit bra techno och house till gemene man via hennes program på P3. Axel Boman behöver väl ingen introduktion. Vi har försökt att boka honom i två år men det har fram tills nu varit omöjligt att pricka in ett datum som passar oss båda. Sedan har vi Elegy Ellem som är en fantastisk performer (med 300 000 gillare på facebook!), och Manic Brothers som är Drumcodes stjärnskott som nyligen remixade Mobys klassiker ”Go”. Och ALLA andra såklart!

Och för de som inte kan få nog. När är nästa fest?
– Vi är tillbaka på Slakthust den 3 september, men innan dess har vi ett flertal mindre men lika galna events. Håll ögonen öppna!

Obs! Följ mig på Instagram och Twitter för information om nya klubbar och fester samt helgtips, ny musik och annat skoj. Don’t miss out!

Nu på lördag, den 21 maj, arrangeras evenemanget Synth & Sightseeing där man rör sig mellan butiker, krogar, konsertlokaler som alla andas synthmusik i någon form. Deltagarna får bland annat ta del av ikoniska synthar från Roland och Yamaha, nya produkter från t.ex. Nord, Moog, Korg och Teenage Engineering samt spelningar, artistmöten och synthmåltider(!). Dagen avslutas dessutom med en Sverige-exklusiv konsert med OMD (Andy McCluskey & Paul Humphreys) + Nicole Sabouné på Debaser Medis samt efterfest på samma plats.

Programpunkterna under dagen är kostnadsfria, men biljett till Debaser Medis krävs för konsert och/eller efterfest. Bakom arrangemanget står butikskedjan 4Sound.

Jag passade på att ställa några frågor till arrangören Luca D’Andria!

Berätta lite om konceptet Synth & Sightseeing.
– Vi ville skapa en musikexpo dedikerat till synthar där man får komma i kontakt med tillverkarna och pröva deras nya uppfinningar utan att behöva gå genom flera hundra kvadratmeter av högljudd/stressig mässmiljö. Därför har vi spridit expon till olika delar av Stockholm, så att besökarna kan få testa de maskinerna de är intresserade av i sitt eget tempo.

Hur kom ni fram till idén att arrangera detta?
– Vi brinner för prylar. Så enkelt är det. Vi älskar synthar och vi vet att vi delar denna passion med många andra. Så vi ordnade en heldag med synthar och synthmusik i fokus.

Vad kan besökarna förvänta sig under dagen och kvällen?
– Full on immersion i synthvärlden med några av de coolaste tillverkarna och några av de bästa artisterna i stan, med Nicole Sabounés och Orchestral Manoeuvres in the Darks konserten som cherry on the cake!

Har du själv någonting under dagen och kvällen som du ser fram emot lite extra?
– Jag är faktiskt supernyfiken på att se Agent Side Grinder och Nicole Sabouné live.
Sedan vet jag att det kommer att finnas några nya prylar som jag kommer att stå och dregla på…

Obs! Följ mig på Instagram och Twitter för information om nya klubbar och fester samt helgtips, ny musik och annat skoj. Don’t miss out!

Klubbdrottningen Martin ”Miss Inga” Johansson är en av Sveriges mest kända nattklubbprofiler och dragqueens. Sedan 2009 har Miss Inga drivit några av Stockholms mest populära nattklubbar/nattklubbskoncept såsom Berns, F12, Slakthuset och nu senast Södra teatern. Våren 2015 ville Miss Inga utmana sig själv och testa sina komiska talanger. vilket resulterade i projektet ”it´s Motherfu***ng teatime” på Södra teatern. Den skruvade varianten av Bingo och stand up samt lite manlig nakenhet mottogs av ett mycket stort publikintresse.

Showen har varit slutsåld i ett helt år på södra teatern och dessutom gästat Globen. Nu tas nästa steg med två shower i Kungsträdgården (tisdag 10 maj och torsdag 12 maj) i samband med Eurovision-firandet. Dessutom är det startskottet på en lång sommarturné där konceptet bland annat gästar några av landets största festivaler.

Jag högg tag i Miss Inga för att ställa några frågor!

Hur skulle du beskriva konceptet It’s Motherf***ing Tea Time för någon som inte känner till det?
– Om vi använder filmtermer så är det en blandning av Mrs doubfire & Apocalypse now med en släng av Fäbojäntan 2. Väldigt mycket roast. Vi spelar väldigt lite Bingo om sanningen promt måste fram. Men priserna är amazing.

Hur kom du på idén?
–Jag var aspackad…

Vad tror du det är som gjort showen så populär?
– Se svar nummer 1. Och folk är nog vansinnigt trötta på tillrättalagd transvestitshow a’la Babsan och After Dark. Åtminstone om man ser till deras urusla schlagerplaceringar…

Nu kör ni två shower i Kungsträdgården. Tror du publiken är redo för vad som komma skall? Kommer du dra ner på grovheten?
– Vi vet allvarligt talat inte varför vi har blivit bokade. Men vi kommer att kämpa på mer än flickorna på TV2 och har skrivit under ett 13 sidor långt kontrakt att vi inte ska vara fullt lika grova och att vår manliga strippa enbart visar en av tre stjärnor på skinkorna.

Vad kan besökarna förvänta sig av showen?
– 80% grova skämt, 10% Bingo, 10% hitz och 1000% kärlek. Om man inte gillar mig kommer man åtminstone ÄLSKA mina gästartister. Alla kan deras låtar. Mer säger jag inte än Eurovison egna tagline Cum Togheter!

Musik-, klubb- och dj-kollektivet Femtastic, som verkar för strukturell förändring av en mansdominerad musik- och kulturbransch, fortsätter att gå från klarhet till klarhet. Nyligen presenterade deras nya stora klubbsatsning Golden Link Up som har målet att förena kvinnliga mc’s, vokalister och artister från hela världen.

Premiären ägde rum den 9 april på Debaser Medis med akter från Storbritannien, Jamaica och Sverige. Imorgon, den 6 maj är det dags för uppföljaren som utöver lokala artister och dj’s gästas av Lucy Love från Danmark och Yugen Blakrok från Sydafrika.

Jag tog ett snack med medgrundaren Alexandra Shanahan för att höra mer om konceptet, morgondagens fest och om framtiden.

Berätta lite om klubbsatsningen Golden Link Up. Vad är tanken bakom konceptet?
Golden Link Up är ett projekt som ska uppmuntra och möjliggöra internationellt kvinnligt nätverkande mellan artister. Många samarbeten och framtida projekt diskuteras backstage innan och efter spelningar. Eftersom att det oftast är mansdominerat på många scener så exkluderas liksom kvinnliga artister från den delen av branschen.

Vi har bokat artister från Jamaica, Sydafrika, England & Danmark som alla haft ett unikt sound och varit grymma på scen. Keida från Jamaica och Yugen Blakrok från Sydafrika aldrig spelat i Sverige tidigare och även fast det kan vara en risk att boka akter som inte etablerat sig ännu så känner vi att vi vill erbjuda den plattform som vi byggt upp för nya, talangfyllda akter. Vi vill även erbjuda publiken en unik lineup där man kan variera klubbande med viktiga frågor och nya musikupptäckter.

Hur var premiärfesten den 9 april?
Fantastisk! Det är alltid en grym känsla när man känner sig fullständigt stolt över allt innehåll under en kväll. Allt från föreventet vi arrangerade tillsammans med Kvinna till Kvinna, inredningen, våra visuals gjorda av Horla och självklart alla tunga artister och dj’s som levererade 100 procent. Som arrangör lever och inspireras man så mycket av den känslan.

Och på fredag är det dags för det andra festen. Vad kan besökarna förvänta sig?
Förutom kvalitativa och unika liveshower från Lucy Love (DK), Yugen Blakrok (SA) och Iman (SE) kan publiken förvänta sig dj’s i toppklass, bra stämning och en helhetsupplevelse där vi lagt mycket tid på inredning och känslan i lokalen. Vi kommer även fortsätta samarbetet med Kvinna till Kvinna och arrangera ett förevent mellan 19-21 där man bland annat kan delta i ett feministiskt quiz och lyssna på liveakter som AmberValent, Lova & Lovia Hellsten. En feministisk helkväll med andra ord!

Hur ser framtiden ut? Blir det ett återkommande koncept?
Vi kommer att fortsätta efter sommaren i nya lokaler, närmare bestämt på Nalen i Stockholm. Vi är superpeppade på att inta en ny venue som känns så pass historisk och anrik som Nalen, att fylla den med urban musik och relativt nya artister. Det känns stort!

Har du något du vill säga till andra arrangörer och bokare?
Jag skulle vilja slänga ut en stor önskan till alla där ute: SATSA & VÅGA ge publiken mer variation när det kommer till kön, klass eller etnicitet. Lägg ner tid på att researcha så kommer nya talanger uppdaga sig på nolltid. Att vi till exempel bokade Keida till Europa för första gången har resulterat i att hon kunnat sätta ihop en turné i bland annat Sverige, Finland, Norge och Tyskland. Uppenbarligen finns det intresse för kvinnliga akter som inte nått ända upp till toppen ännu.

Läs mer om fredagens fest här!

Obs! Följ mig på Instagram och Twitter för information om nya klubbar och fester samt helgtips, ny musik och annat skoj. Don’t miss out!

Nu på fredag, den 26 februari, släpps den nya boken ”DJ-liv – Historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm” som ges ut på Gidlunds Förlag. Bakom boken står Anna Gavanas och Anna Öström som båda har en gedigen erfarenhet av klubbscenen. Fredagen innehåller även en releasefest på Kägelbanan med både panelsamtal och klubbkväll.

Jag tog ett snack med Anna och Anna om boken, deras egen bakgrund, klubbhistoriens höjdpunkter samt deras tankar om framtiden för huvudstadens klubbscen.

Berätta lite om boken, och vad den handlar om.
Det är en bok full av olika berättelser om dj-kulturen som har vuxit fram i Stockholm sedan i slutet av 60-talet. Vi har pratat med dj’s, dansare, arrangörer och skivbutiksägare som från sina perspektiv berättar vad de tycker har haft betydelse för såväl dem själva som för Stockholms klubbkultur. Det är röster från 1970-talets discovåg, 1980-talets Synt/New Wave-era, 1990-talets raveolution och 2000-talets techno- och housekultur.

Boken speglar hur det är att vara dj och på andra sätt engagerad i klubbscenen. Varje årtionde förtjänar egentligen sin egen bok, men vi tycker att det har varit otroligt spännande att mejsla fram dj-kulturens historia med ett bredare grepp – vi har dessutom lärt oss om spännande mönster och samband i utvecklingar kring musik, teknik och olika typer av klubbar. Det är viktigt med en historia för att förstå var vi befinner oss idag. Minnet inom klubbscenen är kort och vi har kommit till en punkt nu när det är lätt att förlora viktiga historier som enbart existerat muntligt och inte skrivits ner. Där vi står idag har inte bara skett av sig självt, och vi ser heller ingen automatisk utveckling mot några slags ”framsteg”.

Hur kom ni på idén att skriva DJ-liv?
Haha, vi målade in oss i ett hörn… Vi blev intervjuade av journalisten Linnea Carlén för en artikel i Popmani vintern 2014. Under intervjun pratade vi bland annat om ett upprop i Aftonbladet några veckor innan där 157 kvinnliga musiker skrev om vikten av att inte glömma dem i historieskrivningen. Vi antydde väl att vi borde ta saken i egna händer och skriva en bok om vårt fält (dj-kultur) där vi inte utesluter kvinnorna. Någon vecka senare publicerades artikeln så det var ju bara att sätta igång att skriva boken, haha.

Hur ser er egen bakgrund inom klubbscenen ut?
I slutet av 80-talet dansade vi på olika acid house klubbar i framförallt Amsterdam och London, men senare även på klubbar i Stockholm och Göteborg. Innan hade vi gått igenom alla möjliga musikstilar, men elektronisk dansmusik fångade oss tidigt. Så småningom skaffade vi dj-utrustning och i slutet av 90-talet blev vi resident på Stockholms förmodligen minsta och mest nichade klubb, läderflatklubben Lash, som låg i SLM´s (Stockholm Leather Men) lokaler på Wollmar Yxkullsgatan.

Genom åren har vi varit involverade i klubbkultur på olika sätt – tillsammans och var för sig. Anna Öström startade och drev t ex. Svaj kafé tillsammans med Ola Jönsson och Andreas Hellström på Bjurholmsgatan 2002-2006. Det var ett ställe dagtid för klubbscenen där man kunde lyssna på en dj till kaffet. Gemensamt startade vi och drev nätverket Sister Sthlm (2003-2008) och under några år spelade vi också mycket klubbar och festivaler med technokvartetten Ana International Penetrator tillsammans med Anna Adeniji och Sol Andersson. Vi har också drivit gjort enstaka events och drivit klubbar: Vajb, Svaj klubb, Svaj BAR, Birdhouse och Kvinnosaksklubben.

Idag är vi båda fortfarade aktiva som dj, men vi spelar inte lika ofta som tidigare. Det är mest Anna Gavanas som dj:ar eller kör live-set. Hon producerar egen musik och driver skivbolaget Meerkat Recordings som hon har tillsammans med Peter Eriksson/ Aimnbreak.

Förutom att dj:a tillsammans gillar vi båda att skriva så innan den här boken har vi skrivit artiklar om dj-kultur i olika sammanhang. Anna Gavanas är också medredaktör och författare till böckerna DJ Culture in the Mix (2013) och Rundgång (2011).

Ni har gjort mängder av intervjuer under arbetet med boken. Någon särskild person som var extra rolig eller intressant att prata med?
Jättesvårt, alla intervjuer har varit otroligt intressanta att göra. De som vi har pratat med har olika erfarenheter och olika perspektiv: allt mellan Sydney Onayemi som drev och spelade på sina legendariska diskotek (Big Brother, 1984 och Confetti) under 70- och 80-talen – till Asynja Gray som drivit och spelat på queerpunk-klubben Slick, som hon startade 2002 tillsammans med Daniel Bergkqvist (och som för övrigt sam-arrangerar releasefesten den 26:e). Vi har träffat hjältar och filurer som Disconesco, Jean-Louis Huhtha, Kornel Kovacs, DJ Pamela och Mika Snickars. De har olika tankar om varför de håller på med det som de gör. Det är därför svårt att säga en person, men mest spännande för oss har nog varit att få ta del av berättelser innan vi själva var med – alltså det som hände från slutet av 60-talet fram till slutet av 80-talet. Där har vi lärt oss massor!

Finns det någon speciell del av historien, eller någon anekdot, som ni tycker förtjänar att lyftas fram?
Ja, haha, boken myllrar av skumma och kluriga berättelser. Som till exempel när Danijel Alpha spelade på en ravefest i början av 90-talet och han plötsligt ser en kamouflageklädd snubbe med huva som glider fram ur skuggorna och rusar fram till aggregatet. Musiken tystnar, snubben springer snabbt därifrån. Han hade klippt av sladden till aggregatet med en tång. Värsta kommando-attacken var det!

Eller när Per QX spelade på sin klubb Gutterslutt i London då en full transvestit med jättelika vingar kravlar upp på scenen bredvid dj-båset och slår ut en öl med vingarna över mixern. Lokalen blev helt mörk och musiken tystnar.  Per QX visste inte vad han skulle göra men han hade en megafon som han räcker över till henne. För att lätta upp stämningen börjar hon sjunga i den samtidigt som chefen kommer in och undrar vad det är som händer. På något sätt lyckades de skaka ölen ur mixern och efter ett tag kom allt igång igen.

Det som också kan vara värt att lyfta är att oavsett var man kommer ifrån så har vi som varit engagerade i dj-kulturens framväxt en gemensam historia trots våra olika erfarenheter. Det finns många stridigheter som har utkämpats genom dj-historien: på 70-talet uppfattades till exempel discon som ett hot av myndigheter och media. Under 90-talet var det rave som istället blev ett hot. Detta skapade en stark gemenskap inom scenen, men kanske inte för alla. Exempelvis berättar Ashman och Micke Goulos i boken om hur reggae-scenen idag motarbetas av polisen, utan att det skrivs upprörda inlägg om det i media. Och då är frågan: vem avgör vem som är viktig för dj-kulturen och vem som räknas? Det är också intressant att lyfta vilken betydelse till exempel fritidsgårdarna i Stockholms förorter har haft för dagens dj-scen! Och vilken betydelse närradion och skivaffärerna har och har haft. Vi spårar dessutom queerscenens inflytande på dj-kulturen i Stockholm.

Boken speglar att det är många som på olika sätt har kämpat för att skapa det vi ser idag – inte bara de ”stora namn” vi brukar läsa om i dj-sammanhang.

Vad har ni för tankar gällande framtiden för klubbkulturen i Stockholm? Finns det någon lärdom att dra av historien?
Det är många som vi har pratat med som med en tår i ögat minns diskoteken under 70-talet eller klubbarna i början av 90-talet där besökarna bestod av en härlig mix av generationer, stilar, sexualiteter och bakgrunder och som dansade nätterna igenom tillsammans. Dj:n kan skapa minnesvärda upplevelser på dansgolvet, men det krävs också att arrangörerna anstränger sig så att alla känner sig välkomna om man vill åstadkomma en klubb som folk minns. Dj Momenth H beskriver till exempel en kväll på Kafé 44 under 90-talet såhär:

”Lokalen fullkomligt skakade av musiken och publiken var en skön blandning av nakna hippies, Hells Angels-knuttar, ravers, punkare, queers, läderbögar, transor, skins och mer vanliga klubb-kids.”  

Eller som Elin Alvemark säger:

”Väldigt få dj’s har förmågan att förlänga sitt musikintresse till en rörelse. Väldigt få klubbarrangörer klarar av att spegla sin tid. De som lyckas tar allt framåt och sätter en ny agenda.”

På fredag är det dags för releasefest! Vad kan besökarna förvänta sig?
En historisk fest i flera bemärkelser! Vi börjar redan klockan 16 och håller på till 02 på Kägelbanan.  Det blir massor av musik, många dj’s vi skriver om i boken spelar – och vi har en utställningar med bilder och flyers från historiska klubbar och raves. Vi har en paneldiskussion 17-18 då dj’s och arrangörer från olika generationer och genrer diskuterar dj-historien utifrån boken och sina egna erfarenheter. Där medverkar Nathan Hamelberg, Ingmari Pagenkemper, Monica Bergmark, Hasse Huss, Danijel Alpha, Jin Mustafa och Johnny Boy Johansson med moderator Pia Laskar. Efter klockan 21 blir det en gemensam klubbkväll med queerpunkklubben Slick som brukar ha helt galna fester.

Vi har också en tanke bakom musiken och de dj’s som vi har valt: det blir en historisk resa som guidas av dj’s som spelar soul, dub, elektronisk musik från olika delar av världen, svensk disco, reggae, house, garage, techno, electro och så vidare… alltså allt möjligt av legendariska dj’s som Hasse Huss, Svenska Disco Kyrkan (Mika Snickars & Daniel Savio), Ashman, Gena, Danijel Alpha, DJ Pamela och Funky Tuna.

Vi firar ju en kollektiv historieskrivning och en sådan fest är en kollektiv mission för och av fotfolket, hjältarna och stjärnorna i Stockholms dj-kultur. Alla är välkomna!!!

Läs mer om boken på djhistorien.com.

På skärtorsdagen, den 24 mars, är det premiär för Södra Teaterns nya klubbsatsning Underhof. Klubben håller till på Kägelbanan och bakom projektet står klubbprofilerna Kim Högstedt och Linny Hex samt dj- och arrangörskollektivet 420 Group. På premiärkvällen spelar bland andra Answer Code Request, Bjarki (live), Korridor (live), Mirja, Timpleton, Linny Hex b2b Ackt med flera.

Jag tog ett snack med Kim Högstedt om de kommande festligheterna.

Så. Vad är egentligen Underhof?
Underhof är en ny elektronisk klubb på Kägelbanan signerad mig själv, Linny Hex och 420 Group. Tanken är att vara Kägelbanans flaggskepp med de mest intressanta bokningar vi överhuvudtaget har resurser till att boka. Namnet uppstod när promillehalten var alldeles för hög och klockan hade blivit morgon, men syftar i stort sett till att vi vill föra samman det absolut bästa av underground-kulturen kombinerat med de fördelar en laglig klubb har.

Vad kan man förvänta sig av en Underhofkväll?
Ljud och ljus i internationell toppklass (en av fördelarna med överjord-klubb). Brännheta dj’s från utlandet och närmaste kvarteret. Sen vill vi tillföra någon extra krydda varje gång som ingen förväntar sig. Inför premiärkvällen har vi snöat in på häx-tema på grund av att premiären ligger på skärtordagen.

Hur ofta kommer ni att köra?
Endast några gånger per år. Detta på grund av att vi verkligen vill boka våra internationella favorit-dj’s och de ofta är uppbokade långt i förväg, nästa gång gång blir i Oktober.

Vad händer under premiärkvällen?
Förutom dj-lineupen som jag tycker talar för sig själv så flyger vi in en av Sveriges street art-legendarer Dwane från Berlin som bland annat ställt ut på Konstakademin. Han har fått fria händer att förvandla ena rummet till Blåkulla och håller just nu på att träna dragqueens att flyga kvast med lysande elektroder på kroppen. Vi börjar starkt tro att budgeten för hans jobb är spräckt för länge sen, så vi får se var vi landar med alla ”kreativa” ideer

Vill hälsa alla välkomna till premiären och hoppas ni kommer njuta lika mycket av klubben som vi njuter av att planera den. Trots att musikfokusen är prio ett så är helhetsupplevelsen med allt från bemötandet i dörren till flinka bartenders och lasershowen superviktigt. Målet är att alla ska gå därifrån med ett leende!

En av huvudstadens stora klubbprofiler väljer nu att lämna nattklubbsvärlden. Mattias Hedlund har drivit house- och technoklubbar sedan början av 2000-talet och bland dessa hittar vi bland annat Grodan Cocktail Club, Esque, Neu, F12-terrassen, F1-6 på Fotografiska, Musikaliska och nu senast Audiio. Nu väljer han alltså att kliva åt sidan.

– Jag tycker helt enkelt att det inte är speciellt kul längre. När saker inte är kul så gör man inte heller ett bra jobb heller och detta märkte jag när vi skulle dra igång nattklubben Audiio.  Jag och också jobbat mer eller mindre varje helg sedan början av 2000-talet och nu när jag den senaste månaden har varit ledig på helgerna har jag mått jättebra av detta. En frihetskänsla utan dess like. Jag vill också nämna att det inte är några konflikter inblandade utan detta gör jag för må bättre själv och kunna fokusera på det jag verkligen vill göra, säger Mattias Hedlund.

Hur ser du på techno- och housecenen just nu?
– Att driva nattklubb med bra och kvalitativ dansmusik idag är otroligt svårt. Polisen och myndigheter granskar en som arrangör/krögare väldigt hårt samt besöker nattklubbarna konstant för kontroller. De kräver att ordningsvakterna ska stå på tå när det gäller berusningsnivå och gripa in vid minsta misstanke av droganvändande. Jag känner att det här måste ändras snabbt annars kommer hela Stockholms legala klubbscen att rasa. Polisen och myndigheter behöver ta lärdom av våra närliggande länder i Europa. Jag tänker nu i framtiden försöka gå in i det och göra skillnad tillsammans med några andra eldsjälar i branschen. Jag blir väldigt ledsen av att se folk som sliter och gör riktigt bra saker inte alls får det antalet besökare de förtjänar. Samtidigt har en annan scen kommit upp utifrån dessa premisser och det är undergroundscenen, vilket jag tycker är väldigt roligt. Jag skulle vilja se att vi kunde skapa samma öppenhet och frihetskänsla på legala nattklubbar och att alla känner sig välkomna. Jag pratar inte om drogliberalism, men mer att släppa behovet av att kontrollera gäster som besöker en nattklubb idag. Det är ett måste om scenen ska kunna återhämta sig och faktiskt bli lika stor som den borde vara i en av Europas städer i framkant, säger Mattias Hedlund.

Dock kommer han inte att lämna scenen helt och hållet. Även om Mattias säger farväl till det löpande arbetet med nattklubbar så består engagemanget i festivalerna Into The Valley som i år arrangeras för andra gången, samt Stockholm Love Affair som arrangeras för första gången den 1-2 april.

– Into The Valley var det slitigaste jag har någonsin gjort men också det absolut roligaste. Efter genomförandet så väcktes ett nytt intresse för mig som jag har valt att jobba vidare med den närmsta framtiden. Det har kommit upp massa idéer och tankar på hur man ska göra musikscenen och Sveriges festivalklimat roligare. Det var då idén för Stockholm Love Affair uppkom. Vi satsar i det projektet att göra det något klubbigare och med aningens bredare bokningar än till Into The Valley och vi testar också ett för oss nytt inomhusfestivalkoncept.

Mattias Hedlund fortsätter att berätta.

– Även Into The Valley fick en förlängning i form av en klubbturné som vi kallar för Episodes som vi genomför för att sprida varumärket ytterligare. Turnén har sitt första datum nu på fredag här i Stockholm på Nobelberget med Ricardo Villalobos och Axel Boman m.fl. Turnén kommer sen fortsätta i ungefär sju städer till. De som är bekräftade och klara är Antwerpen, Moskva, London, Paris, Berlin och Oslo men det tillkommer även ett par till datum för Sverige.

Vilka är dina starkaste minnen från din tid som nattklubbsarrangör?
– Tiga och Jesper Dalhbäck på Grodan Cocktail Club 2004, Miguel Migs på F12 terrassen 2004, Booka Shade nyårsafton 2005 på Nordic Light Hotell, Magda på Grodan Cocktail Clubs avslutning 2006, Sven Väth på Neu 2007, samt Todd Terje, Dixon och Kerri Chandler på F 1-6 på Fotografiska 2013. Med det vill jag säga att jag har haft en extremt rolig tid med att driva dessa nattklubbar.

Du har också drivit en del klubbprojekt som inte fokuserat på techno och house. Hur var det?
– Precis! Klubben Sommar! var ett av dessa projekt. Där ville vi skapa ett kvalitativt kvällsnöje för en ung publik. Det finns mycket man kan säga om Sommar! men det var väldigt lärorikt för mig rent marknadsföringsmässigt att förstå hur man attraherar andra målgrupper än sina egna, vilket jag till en början fann svårt. Dock så lyckades vi med att göra Sommar! Så populärt att vi som mest 5600 gäster under en och samma kväll sommaren 2013.

Slutligen vill Mattias Hedlund framföra ett stort tack.
– Jag vill tacka alla gäster, dj’s, klubbar, personal men även mina partners och speciellt Jens Segrén som jag jobbat allra längst med. Utan er alla hade inga av dessa fantastiska projekt varit möjliga. Hoppas ni har haft lika kul som jag?!

Klubben WKND öppnade i september förra året och höll till i de välbekanta klubblokalerna på Fleminggatan 2. Efter deras stora juldagsfest stängde de för säsongen för att pusta ut efter hösten och vintern. Hur gick det för klubben? Vad händer nu, och vad händer framöver?

För att få koll på läget så tog jag ett snack med Lova Magnusson som var klubbansvarig för WKND under hösten och vintern.

Nu när du har hunnit pusta ut lite. Hur var den första säsongen med WKND?
Den var galen, rolig och turnt. En höst med så mycket roligt folk, mycket skratt och underbara kollegor.

Det är så sjukt att få jobba med det man älskar. Vi har haft så mycket stammisar och så mycket grymt folk runt oss som har gjort det möjligt. Dessutom roliga dj’s och artister som kört hela hösten. Tunga namn som bland annat Håll käften och dansa, DJ Crona, Erik Lundin, Mwuana, Finess, Black Barbie och Ametist!

Vilka var höjdpunkterna under hösten och vintern?
Vi har satsat mycket på live vilket har varit sjukt lyckat och roligt att jobba med. Våra residentklubbar har gjort ett fantastiskt jobb och utan dessa hade det inte gått. Vi har haft danstävlingar, halloweenfest och sedan tycker jag att alla kvällar med Patrick Davids klubb THIRST har varit underbara, queer- och gif- och rnb-fyllda!

Men den stora höjdpunkten är att få driva allt med min parhäst John Lazy som alltid är en klippa och grym på allt han gör. En riktig idéspruta och väldigt driven. Han har alltid min rygg och låter mig aldrig bli nedtryckt. Det är livets höjdpunkt!

Finns det några galna episoder eller händelser att berätta om?
Sjukaste kvällen var nog när Erik Lundin körde och vår residentklubb YAHEARDME delade ut Annie Lööf-masker till hela publiken och stämningen var helt galen! Så fint med kombinationen politik, musik och klubb.

Och självklart avslutningskvällen även om det var lite vemodigt att stänga. Vi slog publikrekord och rekord i antal dj’s, dans utanför dansgolven och hela stora terrassen var proppad med folk!

Varför körs inte klubben vidare under våren?
Vi ska planera den bästa sommaren på Sommargården. Dessutom så hinner folk längta lite!

Vad händer istället under de kommande månaderna?
Planeringen inför sommaren är redan i full gång. Först ska jag ha lite semester men sen ska vi ta tag i allt och börja jobba med nya grymma människor. Allt för att det ska bli så bra som möjligt.

Dessutom håller vi en dj-skola för att hitta och skapa nya unga dj-talanger som får en chans att komma in i branschen. Två av Stockholms bästa dj’s Ametist och Håll käften och dansa kommer även föreläsa. Det är stort!

Och hur ser sommarplanerna ut?
Sommargården kommer tillbaka med nytt fräscht koncept. Jag älskar Sommargården (kanske är partisk…) men det är en klubb öppen för alla, där alla trivs och där det finns något för alla! I år satsar vi på engagerat folk och bra barer. Dessutom är det ett snyggare mognare koncept som kommer locka folk även dom som inte är nyss 18 år fyllda.

Och efter sommaren kommer WKND tillbaka?
Just nu har vi 100% fokus på sommaren på Sommargården men den som lever får se.

Något spännande som händer i ditt liv – eller är det full fokus på klubbvärlden?
Jag försöker ta det så lugnt som möjligt. Kollar River, käkar lakrits och försöker hinner träffa alla vänner man inte hinner träffa när jag jobbar mycket. Men annars är det full fokus på att spela skivor och planera sommaren!

Hur upplever du Stockholms klubbscen? Har du reflekterat över något speciellt under arbetet med WKND?
Jag är trött på hur klubbstockholm ser ut idag, alla slags diskrimineringar av allt från ålder till etnicitet. Hur vissa klubbar inte släpper in folk på grund av hudfärg och skyller på fel kläder och sneakers utan att egentligen ha klädkoder. Folk blir chockade när Tellusgången gick ut offentligt med att dem inte ville ha några ”förortsfolk” när det är så hela klubbvärlden ser ut idag, det är sån vardagsgrej som händer hela tiden. Vi försöker alltid jobba för en klubb där sånt inte får hända, har man en bra attityd och är i tillräckligt nyktert tillstånd i dörren kommer man in.

Ännu sjukare är det kanske hur tjejers klubbvardag är att bli tafsad på, och att det verkar vara en mänsklig rättighet att få ta på tjejer på dansgolvet och i baren. Det är svårt som klubb att motverka den snubbkulturen men ganska lätt att hantera när det väl skett. Våra vakter har bra koll och vi gör allt för att tjejer ska känna sig trygga hos oss.

Det är en väldigt mansdominerad bransch, som är tuff att jobba i som ung tjej. Men jag har fantastiska (manliga) kollegor och grymma kvinnliga idoler att se upp till. Jag imponeras av alla tjejer som jobbar och har jobbat i branschen länge och hela tiden står upp för sig själva och gör det tjejer är bäst på: att äga!

Idag beger jag mig till Göteborg tillsammans med den legendariske stockholms-producenten StoneBridge (läs mer om honom här eller här). Ikväll spelar han ett tretimmars-set på den anrika nattklubben Valand och kvällen innehåller även en exklusiv premiär av hans nya singel ”If you like it” med livesång (!) av göteborgs-artisten Elsa Li Jones.

Jag kommer att rapportera löpande från detta äventyr på Instagram och Twitter, så se till att följa mig där eller spana in hashtagen #24hourswithstonebridge. Nu kör vi!