Idag beger jag mig till Göteborg tillsammans med den legendariske stockholms-producenten StoneBridge (läs mer om honom här eller här). Ikväll spelar han ett tretimmars-set på den anrika nattklubben Valand och kvällen innehåller även en exklusiv premiär av hans nya singel ”If you like it” med livesång (!) av göteborgs-artisten Elsa Li Jones.

Jag kommer att rapportera löpande från detta äventyr på Instagram och Twitter, så se till att följa mig där eller spana in hashtagen #24hourswithstonebridge. Nu kör vi!

Jag begärde nyligen ut handlingar från Nacka Kommun gällande förra sommarens tilltänkta Dans Dakar- och Docklandsarrangemang på Kvarnholmen (som senare tyvärr ställdes in). Bland dessa handlingar fanns detta mejl från en upprörd Kvarholmenbo som absolut inte uppskattar Docklands. Mejlet är riktat till kommunstyrelsens ordförande Mats Gerdau samt Nicklas Backfjärd, vd på Kvarnholmen Utveckling AB.

Tragikomisk läsning, och precis den sortens förlegade åsikter, tankar och moralpanik som vi inom klubbscenen ständigt kämpar mot.

Igår var jag med en sväng i det utmärkta P3-programmet PP3 och pratade om den svenska dansmusiken under 2015. Lyssna här!

Jag vill tipsa om en nypublicerad artikel som jag har skrivit för ETC. Den handlar om stockholmaren Michel Clarenbeek som var stamgäst på den legendariska nattklubben Studio 54 i New York. När han sedan återvände hem tog han med sig den nya diskotekskulturen till Sverige och hjälpte till att lägga grunden till dagens heta klubbscen.

Läs artikeln här.

Danstillståndet är en ständigt aktuell och debatterad fråga. Den anses av många (inklusive undertecknad) vara en byråkratisk kvarleva som dämpar kreativitet och glädje genom att hindra människor från att göra något som nästan kan beskrivas som ett mänskligt behov – nämligen dansa.

Frågan om ett avskaffande har årligen diskuterats av riksdagen och dess ledamöter, men hittills har resultatet alltid varit negativt. Nu har jag kikat lite närmare på hur trenderna och åsikterna ser ut bland ledamöterna baserat på de motioner som har skrivits och lämnats in under årets motionsrunda.

Så här ser trenden ut gällande antalet skrivna motioner som vill avskaffa danstillståndet:

Man kan alltså konstatera en kraftig ökning i årets runda. De 14 motionerna är skrivna av representanter från Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vilket ger en positiv bredd. Det är alltså endast Socialdemokraterna som står utanför.

Motionerna kommer att behandlas under våren 2016. I ett första steg kommer Justitieutskottet att ta ställning i frågan för att därefter komma med ett förslag till hur riksdagen ska rösta i ärendet. De senaste åren har utskottets rekommendation varit att ”kravet på tillstånd till danstillställningar bör vara kvar” (här kan du läsa det senaste utlåtandet).

Det är inte troligt att danstillståndet tas bort i vår, men jag gillar den positiva trenden samt den politiska och ideologiska bredden bland motionernas avsändare.

Förhoppningsvis kan vi snart bli av med denna underligt motiverade lag. Keep dancing!

Obs! Min research är baserad på sökningar i risksdagens motionsdatabas och jag kan ha missat någon enstaka motion beroende på hur dessa har formulerats.

Den 10 december donerar den före detta festarrangören Jonas Olsson sin flyersamling till Kungliga biblioteket. Detta uppmärksammas med en dag av presentationer och paneler som diskuterar klubbscenens musik, mode och uttryckssätt samt en efterföljande fest. Den flyersamling som doneras består av tusentals flyers från Stockholms klubb- och festscen under 80-, 90- och 00-talen.

– Jag började aldrig samla flyers, jag sparade några i taget som jag då och då bar upp på vinden och lade i en resväska. Några år senare hade det växt till tre stora resväskor som följt med i flyttar, på vindar och i källare. Att nu Kungliga biblioteket vill ta emot materialet ser jag som en stor bekräftelse på att fler än jag ser flyerns betydelse för samhällsutvecklingen under 80- och 90-talet och jag är otroligt glad för framtida generationers skull att materialet nu görs tillgängligt för framtida forskning, säger Jonas Olsson.

Kommer samlingen att finnas tillgänglig för allmän beskådan?
– Stora delar av samlingen kommer att scannas, digitaliseras och görs därigenom tillgänglig, berättar Jonas.

Dagen börjar i Kungliga bibliotekets hörsal och fortsätter med mingel och klubb på Beckmans Designhögskola som kvällen till ära förvandlats till klubb med Mad Mats bakom skivspelarna. Från 20.00 är det efterfest på Taverna Brillo.

En kompakt dag och kväll med andra ord. Men kul att flyers får lite uppmärksamhet!

Läs mer och anmäl dig till dagen/kvällen här.

För drygt ett år sedan begav sig fotografen (och den gamle klubbräven, producenten och discjockeyn) Marcus Stork till Finnboda utanför Stockholm för att leta efter rester av det legendariska rejvtemplet Docklands som låg där mellan 1995-2002. Målet var att göra en fotoserie om den klassiska klubben som bröt ny mark på den svenska klubbscenen och orsakade mängder av skriverier och allmän moralpanik.

Marcus var själv en flitig Docklandsbesökare.

– Jag minns att jag nästan tappade hakan när jag kom in på dansgolvet för första gången. Vilket ställe, vilken lokal, vilket jävla drag! Det fanns en spänning och glädje som är svår att beskriva, det var här det hände och jag var med. Intresset för kulturen och musiken växte och jag började spela skivor. Det var såklart en stor ära när jag själv fick chansen att ställa mig i Docklands dj-bås några år senare, berättar Marcus.

Efter en tids sökande på platsen hittade Marcus en del av järngolvet som hade bevarats trots att den ursprungliga industrimiljön nästan helt är borta och ersatt av nybyggda flerbostadshus. Sakta men säkert hade det rostiga dansgolvet tagits över av växtlighet.

– Jag fastnade för de små växterna i järngolvets hål. Dansgolvet var klubbens hjärta, det var där magin skapades. Docklands finns inte kvar men själen lever vidare – genom minnen och historier och med växterna som på nytt gett liv till det gamla dansgolvet, säger han.

Marcus bilder visades under helgens Docklandsfestival som gick under parollen #RättAttDansa. Bilderna kommer även att visas på kommande Docklandsarrangemang – till exempel på Docklands minifestival den 29-30 januari 2016. För den som är intresserad av att hänga upp en hyllning till Docklands på sin egen vägg finns det möjlighet att köpa både canvastavlor och fotoutskrifter från Marcus via denna sida.

Här följer ett inlägg av Docklands medgrundare Anders ”Åke” Varveus. Han skriver om parollen #RättAttDansa samt om de kommande fester som Docklands anordnar för att lyfta frågan.

Docklands arrangerar två minifestivaler under parollen #RättAttDansa. Det är ett inlägg i den pågående diskussionen om nöjeslivets förutsättningar och villkor i Sverige. Fler och fler börjar ifrågasätta den fundamentalistiska inställningen mot det som är nöjes- och klubbrelaterat. I vart fall om det inte handlar om nyckelharpa och gobelänger.

Debatten förflyttas sakta i riktning mot tolerans och frihet baserat på en gryende insikt om att ett samhälle inte bara kan innehålla slit och släp med löning på fredag utan att det även behövs avkoppling, rekreation och galna upptåg. Men ändå – fortfarande år 2015 har vi den märkliga danstillståndslagen. Fortfarande år 2015 drabbas arrangörer och klubbar som arbetar hårt och ansvarstagande av orimliga krav och straff om de inte fogar sig.

Ytterst handlar det om en förföljelse av vår kultur; vår kulturella uttrycksform är dansen. Att kräva tillstånd för detta är ungefär som att Leonardo da Vinci skulle behövt ansöka om tillstånd för att använda bruna nyanser inför skapandet av Mona Lisa.

Det är dags att avskaffa den tramsiga, förlegade och internationellt löjeväckande danslagen! Det gör vi genom att göra det vi är bäst på; dansa, kramas, njuta och dela oförglömliga upplevelser. Låt oss hänryckas och samtidigt manifestera för vår kultur och för våra uttryckssätt. För historien har visat att byråkrati och batonger inte i längden kan stoppa en livskraftig kultur!

Se Docklands hemsida för mer information om de två minifestivalerna, varav den första arrangeras nu i helgen 20/21 november.

/Anders Varveus

På lördag är det premiär för Södra Teatern nya klubbsatsning Mo Mo Land som hyllar 90-talet och utlovar mängder av nostalgi. Bakom satsningen står Anders Olsson, som tidigare drev klubben 90’s, samt Södra Teatern nattklubbschef Martin ”Miss Inga” Johansson. De båda kommer dessutom agera värdar under aftonen.

– Efter att ha flugit in svindyra och kreddiga techno-dj’s under hela hösten känns det helt rätt att göra en glammig och kul fest som tar mig tillbaka till en svunnen tid då jag både var snygg och typ rätt så cool, säger Martin Johansson.

Premiärkvällens paradnummer är ett liveframträdande av Pandora som under sin storhetstid sålde sex miljoner skivor och turnerade över hela världen. Nu är hon tillbaka som Mo Mo Lands första gästartist. I dj-båset kommer Sanna ”Tre kronor-Tanja” Bråding att styra musiken tillsammans med DJ Pamela.

Nattklubbschefen Martin Johansson ser fram emot premiärkvällen.

– Det blir alkoläsk och hot shots i mängder och drottningen av eurotechno som framför sina största hits! Kvällen genomsyras av MTV Grind för alla podiumälskande dansråttor. Och Fixeriet ger dig chansen att bli en av medlemmarna i ditt favoritband eller tv-serie. Åtminstone på en instagrambild, säger han.

Mo Mo Land kommer att arrangeras en gång i månaden.

Festarrangören Kenneth Kenuna intervjuades nyligen av tidningen ETC gällande nedstängda fester, nekade serveringstillstånd och anmälningar om ordningsstörning. Han berättar om hur undergroundkulturen växt fram som en protest mot förmynderi och fördomar, samt att Stockholm skulle ha mycket att vinna på att främja klubbkulturen. Jag håller med Kenneth på samtliga punkter (läs några av mina tankar i detta inlägg).

Jag rekommendar starkt att läsa hela artikeln här.