Nu på lördag, den 24 oktober, öppnar anrika Nalen upp sina portar för Bodyfest 2015 – landets ledande synthfestival med inriktning på EBM, Body och Electropunk. Bland gästande akter återfinns norska Apoptygma Berzerk som gör sin första spelning i den svenska huvudstaden på över tio år, samt Portion Control från Storbritannien och NZ från Österrike. Från Sverige kommer Karin Park, Sturm Café och The Operating Tracks.

Thobias Wollhed är medarrangör, och jag passade på att byta några ord med honom om lördagens festligheter, men även om den svenska synth/ebm-scenen i allmänhet.

Vill du börja med att beskriva festivalen Bodyfest? Vad handlar det om?
Bodyfest började som en stor hyllning till EBM-scenen. Vi försöker alltid ha en jämn fördelning av äldre etablerade band och nya akter. Lite som ett Sweden Rock för den hårda synthen, om än i mycket mindre skala.

Vad kan besökarna förvänta sig av festival nummer sex i ordningen?
Förutom bra livespelningar blir det dansgolv med grymma dj’s och en stor återträff för likasinnade inom scenen. Folk som kommer till Bodyfest ska känna igen sig i en fantastiskt trevlig och gemytlig atmosfär.

Några band du personligen ser fram emot lite extra?
Vi bokar ju bara band vi själva vill se så det är en ganska svår fråga. Det var länge sedan jag såg vår headline Apoptygma Berzerk så det kommer bli väldigt kul. Karin Park är ju en väldigt udda akt på Bodyfest då det är mer elektropop än EBM men hon brukar alltid leverera live. NZ från Österrike är det enda bandet jag inte sett tidigare. Jag skulle lätt kunna räkna upp alla band.

Hur ser du på det svenska ebm/synth-klimatet gällande fester och klubbar?
Jag skulle säga att synth/EBM-scenen mår relativt bra. Inte bättre än tidigare år men heller inte sämre. Det är mindre klubbar nästan varje helg enbart i Stockholm. Med en ganska smal genre blir det också vanligt att folk åker landet runt när det händer något av intresse och du är bekant med väldigt många vart du än åker.

…och gällande band, akter och musiken i allmänhet?
EBM är en väldigt retroaktiv genre på både gott och ont. Det är klart att det är lite speciellt att de största banden är och alltid har varit samma band som började på 80-talet. Det är säkert även lite jobbigt för nya band att alltid bli jämförda med de gamla hjältarna men musiken är ju vad den är och det är inte lätt att uppfinna hjulet på nytt. Sedan tycker jag det finns en positiv sida av det också, nämligen att genren fortfarande finns kvar som en subkultur på grund av att den inte utvecklas. Tittar du på techno/house som också var subkulturer i slutet på 80-talet så har dessa genrer utvecklas till att vara ”absolut mainstream”.

Det händer dock att det dyker upp nya artister som jag tycker tillför något nytt till genren och pratar vi svenska artister kan jag nämna Spark och Wulfband samt årets nykomling på Bodyfest, The Operating Tracks, som ska bli väldigt spännande att se. Med det sagt så finns det ju stora artister som lånar friskt från EBM utan att de faller helt innanför genren. Franska akter som The Hacker och Gesaffelstein är väldigt influerade av EBM även om de mer tillhör technoscenen. Svenska Robyn har även hon knyckt från EBM på sina Body Talk-plattor.

Jag kan tillägga att det börjar dyka upp en del EBM-akter med kvinnliga frontfigurer och det har det verkligen inte varit gott om historiskt. Youth Code från L.A. har spelat här ett par gånger och de är fruktansvärt bra live. På lördag gästsjunger Rein med The Operating Tracks. Hon är i ett väldigt tidigt skede av sin karriär men jag hoppas verkligen hon hänger i. Så är det någonstans genren ska utmanas och utvecklas så är det här. Kvinnliga artister inom EBM har alla möjligheter att sätta avtryck.

Något annat du vill berätta inför lördagens fest?
Nalen öppnar klockan 17 på lördag och sedan är det full fart fram till 02. Biljetter finns att köpa via Tickster eller direkt i dörren men då bör man komma hyfsat tidigt skulle jag tippa.