Den senaste tiden har det förekommit en mängd diskussioner gällande hur mycket ljud (musik, samtal, skratt) som boende i Stockholms ska tåla från restauranger, barer och nattklubbar. Det har till exemplet handlat om baren Snotty på Skånegatan och restaurang Rajdoot på Gotlandsgatan. Idag kunde vi också läsa om hur expansionen av Hammarby Sjöstad eventuellt kan tvinga Trädgården till lägre ljudvolymer och/eller ändrade öppettider.

Positionerna i dessa diskussioner blir lätt låsta. Ena sidan tycker att de som inte tål ljud är gnälliga och ska flytta ut i skogen. Andra sidan oroar sig för nattsömn och tycker att nöjeslokalerna ska ligga i kontorskvarter eller utanför stan.

Som jag ser det är inget av ovanstående alternativ realistiskt. Jag tror snarare att det handlar om att arbeta från flera fronter för att hitta hållbara lösningar för en stad där man självklart ska kunna sova, men även roa sig, lyssna på musik och prata med sina vänner. Staden kommer att byggas tätare, fler människor flyttar hit och utmaningarna lär inte direkt bli färre på kort sikt.

Så. Hur ser då lösningen ut?

Först och främst tycker jag det är viktigt att inse att nöjesliv har en viktig funktion i ett samhälle. Det handlar inte bara om att skräna och skrika utan om att mötas, samtala, dansa och ha roligt. Jag ser det som ett mänskligt behov att få roa sig. Det motiverar människan och har många positiva effekter. Ofta handlar det också om kulturella värden i samband med till exempel liveframträdanden och dj-spelningar. Detta måste alla förstå – såväl privatpersoner som stad och stat. Dessutom handlar det om en bransch som drar in många skattekronor vilket borde anses viktigt.

Sedan tycker jag att man ska fundera på nya lösningar för olika former av samråd mellan boende och nöjesentreprenörer. Av erfarenhet vet jag att många konflikter kan lösas genom samtal och genom att förstå den andra partens tankebanor. Jag är övertygad om att risken för konflikt minskar bara av det faktum att man vet vad som händer, och att man vet vem man ska kontakta om man har tankar och åsikter.

Vidare har jag en stark tro på nya tekniska lösningar för både lägenheter och nöjeslokaler. Man kan komma långt med ljudisolerade fönster, ljudabsorbenter som till exempel draperier, ljuddämpande väggar och tak, rätt möblering samt andra metoder. Det går också att arbeta med riktat ljud och andra lösningar för att förhindra att till exempel basgångar vandrar genom ett hus.

Men som sagt – först och främst tycker jag det handlar om att ha en förståelse för nöjeslivets funktion i ett modernt samhälle. För självklart vill vi ha en levande stad där tröskeln är låg för att både utöva och ta del av musik, kultur och nöjen!