Sveriges charmigaste hem 2012

Åh, vad spännande och roligt, jag har ju velat berätta för er i flera dagar nu!

Idag är det äntligen officiellt – Vi är ett av de tio hemmen som har gått vidare i tävlingen ”Sveriges charmigaste hem 2012”, tusen tack till alla som har röstat på oss!!

Nu är poängställningen nollad och den här gången är det bara ni som avgör, ingen jury, så rösta gärna på mitt bidrag igen här!
Och kom ihåg det är höger stjärna som gäller ;)

Vi firar med en bildkavalkad, välkommen hem till oss!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kul att du tog dig tid att scrolla ända hit! Om du gillade rundturen och vill bidra med din röst så gör du alltså det här.

Imorgon ses vi väl igen under helt vanliga blogg och pysselförhållanden, kanske blir det lite webbskola också…

Ha en fin dag!

Dom enda…

Dom är få och dom är sällsynta. Dom är små och jag kallar dom för souvenirer.

Hur är det med er, har sambon haft någon talan i inredandet? Och vad för ”souvenirer” har din man fått behålla från sin gamla ungkarlslya?

Här hemma får han gärna tycka, men jag anser mig vara av den lyckosamma typen. Min gubbe hade nästan inga prylar i sin ungkarlslya och konflikten har varit i stort sett obefintlig. Hans salt- och kryddkar har jag mottagit med öppna armar, och det är väl typ det…

Den blå glaskulan från Ikea med luftbubblor i har vi glömt och några supporterflaggor ägde han inte.

Höstfix på schemat

Idag har vi bakat blåbärskaka och vaniljbullar Snorpan och jag. Lilleman har börjat dagis två veckor före henne och vi passar på att mysa lite utan stora karlar i huset.

Medan bulldegen vilade med täcke på, slet jag ned sommarens gardiner som styvnat av Dogges smör- och grötfingrar. Doften av kardemumma satte kli i fingrarna och jag ställde i ordning såpavatten och smygstartade höstfixet.

Nu var jag sugen på att testa kappor i köket och mormors gamla vaxduk blev klippt på mitten. Perfekt med det styva och behandlade tygen, det trådar ju inte så jag struntade i fållar och hissade upp den enkelt med ett natursnöre.

Den stora tavlan ”Min kopp te” fick äntligen komma i ram och för hösten ta platsen på den grå skänken.

Halva köket känns nu underbart rent och luftigt, den andra halvan luktar himmelskt men ser dessvärre ut som ett bombnedslag. Aldrig lika roligt att höststäda diskbänken, speciellt inte efter ett bak!

Hur välkomnar du hösten?

Gör det inte sa dom

Jaja, dom förstår nog inte hur bra det kommer att bli, tänkte jag…

Att svartbetsa trappen var ett nedröstat förslag, mest av omtanke och praktiska skäl tror jag, men jag lyssnar inte alltid på det örat.

Har jag skräp i öronen? Kanske, åtminstone så har jag en trapp som är svart. Och ibland är jag glad över att vara så förbannat envis som jag är. Se så bra det blev!

Den svarta trappen binder ihop de två etagen och skapar ett helt annat helhetsintryck.

Och ja, joo, jag hör vad ni säger, att jag ska stryka pergolan ett lager till…

Och jaaa, jooo, jag är väl enig, men…

Jag tänker inte göra det. Inte i år. Jag hoppas att vintern ska göra susen med de gula skiftningarna och om inte annat så suger träet bättre när det har fått torka ett år.

 

Pergolapiff och lull lull – Del 2

Nu är den alltså färdigmålad, tänk att måla lite pinnar kan ta en sån nedrans tid!

Jag har valt att betsa den en gång i år och om jag fortfarande tycker att det lyser igenom för mycket gult nästa år så kör jag ett lager till då.

Alla som har varit här och sett röstar på ett lager men jag känner mig osäker och lutar mot två. Vad tycker du, borde pergolan strykas en gång till?

Barnen är inte till så mycket hjälp vid sådana beslut. Dom skiter helt enkelt i vilket, och är mest nöjd över att fått en självklar plats och en ganska stor sådan vid den nya uteplatsen.

Del 1

Som jag har längtat efter lite pergolapiff och lull lull! Äntligen, kommer belöningen av allt hårt slit. Visst det fattas ett par kärror av både sand och jord. De stackars landen som fått härja fritt i sommar borde få sig en omgång och buskar ska planteras, men nu tänker jag ta mysjobbet först!

Det innebär även att jag inte tänker odla några kryddor i år, men att pergolapiffa kryddhyllan med porslinsiffror – Det tillhör mysjobb och blev avklarat redan igår.

Slaktarbänk/Matbord

Att bygga ”lådbilarna” var säkert ett sätt att förverkliga mina egna barndrömmar. Att bygga en egen ”slaktarbänk” på stiliga 2,6 meter är också en dröm som förverkligats, men mer en vuxendröm kanske :)

Visserligen har jag sett framför mig hur den bänken ska stå mitt på golvet i min fantasistudio med fem meters takhöjd. Men nu när vi håller på där ute så tar jag chansen att tjuvstarta. Jag vill att hela halva släkten ska få plats runt bordet, och då krävs det att man tar i lite i storlek.

Har jag förresten berättat att mina föräldrar har nio barnbarn, alla under fem år! *fniss* Då förstår ni varför jag vill ha ett stort bord, många glass och grillkorvsugna blir det!

 Men hur bygger man ett bord?

Jag gjorde så att jag först googlade på hur mycket utrymme man räknar per person på bredden, vilken som är en bra höjd på ett matbord och förstås lite bilder för inspiration. Sen gjorde jag en snabbskiss och startade projektet uppåner med mycket grovt material för att få den rätta känslan.

Tre huvudingredienserna

De tre huvudingredienserna i ett lyckat bygge för mig är En vision, Rätt verktyg och en Energisk assistent.

Hur stort ska ett bord vara för tolv personer?

En meter brett eller mer bör ett bord vara för att kunna placera två personer på kortsidan. Det ska inte vara mindre än 80 cm om man inte vill ha känslan av att sitta för nära varandra.

Sen räknar man 60 cm per person på bredden, men ta gärna i lite extra, så 2,6 meter blir perfekt för fyra personer på rad.

Den här informationen hittade jag bl a på snickis.se, och vill du ha fler tips så kolla här: www.snickis.se

Bordet är endast två dygn gammalt och redan fyrdubbelt invigt med pizzasås, bläckpennor och grillspett.

I nästa finväder ska jag putsa av det lite och behandla det mörkt.

Fortsättning följer…

En vecka senare…

Vi hade ett småhätskt samtal häromdagen pappi och jag (Ja, norrmän kan också var både sura och irriterade). Han, pappi, norrmannen, menade att han var less efter två veckors pergolabygge och tyckte att nu var det dags att bli klar. Jag menar att jag kan förstå honom, absolut, men vi har faktiskt bara hållit på i EN vecka! Och det med uppehåll eftersom vi saknade material ett par dagar.

För två veckor sen, då såg det ut såhär, och fanns bara i mina tankar…

Så förra torsdagen handlade vi hem allt material och kunde starta bygget. Skönt att bli kvitt dom tillfälliga stolparna som stått där och typ skrikit med megafon i mitt öra – vi ska bli en pergola, viskablien pergolaaa…

Tre dagar senare liknade min fantasi mer perkele än en pergola och vi letade med ljus och lykta efter lite stabilitet i bygget.

Så fick vi kryddhyllan på plats och den gjorde verkligen susen tillsammans med några andra små åtgärder. Nu håller bygget för både stora och små klätterapor.

En snygg lösning för att slippa sätta kryss lite här och var tycker jag. Jag hade ju min vision av ”växthus utan glas känsla” och den höll jag benhårt fast vid.

Så i fredags blev vi äntligen klara med de sista detaljerna.

Ikväll har vi smyginvigt den, mycket nöjd både norrmannen och jag! Nu återstår att bestämma lasyr eller färg, men svart ska den bli.

Å tänk när det är gjort och man kan börja piffa och plantera, det är ju då det roliga börjar på riktigt!

Var det bättre förr?

Här har vi i och för sig redan startat arbetet, innan var det typ ett potatisland, taggbuskar, en liten uteplats och ett dike. Jag lovar det var inte bättre då heller!

Och såhär såg det ut förrgår, nu ligger också alla plattor lagda.

Pergola nästa…

Byggfabriken

Förra veckan fick ni se konstverket på baksidan av den här dörren, men jag har nog aldrig visat framsidan.

Såhär såg den förresten ut före renoveringen:

Vi tog av skivan och renoverade dörren, den är målad med en grafitgrå metallicfärg nu och skylten, som jag älskar, är köpt på Byggfabriken.

Visst är det nåt speciellt med väggord, affischer och skyltar som är på svenska? Jag gillar det!

Den dag då jag känner att jag har lite kronor som bränner i fickan ska jag nog klicka mig tillbaka till Byggfabriken och investera i ett par riktiga handtag, dom har så galet mycket fint!