Med banan och kolafrosting

Alltså, mmmm.

Hur ska man betygsätta en tårta som man egentligen blev lite besviken på, men som är det första och enda hjärnan tänker på när man vaknar nästa dag?

Igår firade jag min trettifyraårsdag i köket tillsammans med Linda Lomelinos underbara receptbok ”Lomelinos tårtor”. Första gången jag testar något ur den boken och Banantårta med kolafrosting blev mitt val.

Egentligen var den ganska enkel att göra, men det tog en nedrans tid. Kanske mest mitt eget fel, men jag ville vara noggrann för att inte misslyckas.

Först en tung och saftig banankaka med muscovadosocker, sen en helt sagolikt god kolasås som blandades i frostingen. Jag önskar att jag hade haft lite mindre tårtformar med högre kanter för att få till den rätta looken. Och nästa gång ska jag inte lockas av att ha för mycket kolasås i frostingen eftersom den blir för lös och svår att dekorera med. Ska jag vara väldigt kräsen vilket jag är, så blev dekorkaramellen för tjock också.

Nästa gång penslar jag alla lager med den överblivna kolasåsen innan jag lägger på frostingen. Ja, för det måste nog absolut bli en nästa gång!

Som vuxentårta, vilket kan kännas passande till en trettifyrattaggare, så får den absolut mer än godkänt.

– Sommarlov –

Kan det här vara den första riktiga sommarkvällen? Jag har tackat nej till fest och spenderat kvällen i shorts tillsammans med en hel hög olästa underbarheter.

Före klockan tolv har jag lovat mig själv att vara i säng för att orka med bad och lek imorgon, och det ser ut som att jag kan hinna med ett blogginlägg innan dess också.

Här hemma lever vi verkligen bara livets lata dagar nu för tiden. Det är korv, cykelhjälmar, barfotabarn och kojor på gräsmattan.

Jag har plockat ännu mer blommor…

…bäddat ännu fler sängar

…och välkomnat ännu ett gäng härliga gäster!

Och sommarlov är visst precis lika jobbigt som minisemester – härligt och skitjobbigt. Jag tackar härmed för mig, kastar in handduken och laddar för ett antal sammanhängande timmar sömn.

Trevlig helg alla!