Ett foto av mycket ovanligt slag

Alltså, det är verkligen inte varje dag vårt trista lilla hus ser glimrande ut från utsidan. Men det gjorde det idag. Värt att föreviga tyckte jag.

Här bor vi alltså, i ”lilla huset på berget” som mina syskon kallar det. Fotot är taget med min telefon från den gamla gårdsvägen som leder ner till mitt barndomshem.

Det du egentligen ser är grå eternitplattor, trista mörkröda fönsterkarmar, en rutten farstukvist och ett vackert brutet tak som speglar sig i glansen av 20 minusgrader.

Självklart har vi storslagna planer om ny panel, vackert spröjsade fönster och en slingrande altan med en gnisslande hammock.

*suck*

Äsch, det är insidan som räknas har jag hört.