Enligt siffror från Polisförbundet slutade under 2015 sammanlagt 828 poliser på myndigheten. Av dem var 239 ”naturliga” avgångar, alltså ålders- och sjukpension.
Antalet poliser som slutade av andra skäl var 589. Av dem var, som exempel, 121 personer under 40 år.
I år har uppsägningarna fortsatt i samma höga takt och ytterligare 144 har lämnat sina jobba under januari och februari.
Här kommer ett anonymt brev från en av dem som valt att lämna in sin bricka och sitt tjänstevapen.

”Jag tillhör själv en av dessa som tänkt jobba längre men har nu sagt upp mig till sommaren och tar en för tidig pension.
Anledningarna är flera och jag kan räkna upp några:
• Brist på ledning och styrning pga. nya chefer som sökt så mycket som upp till ett 40-tal olika tjänster för att de till varje pris vill vara chef utan att ha någon kunskap gällande den tjänst de erhållit.
• Detta har inneburit att många ”gamla” chefer i 40-50-årsåldern nu har jobb med diverse utredningar bara för att vara sysselsatta.
• Det har sagts att inga ”hittepå-jobb” skulle inrättas men så har ändå blivit fallet.
• Ingen som kan ta emot ärenden som skapas av t.ex. underrättelsetjänsten eftersom organisation inte fungerar (se ovan), trots att polisarbetet skall vara underrättelsestyrt.
• Löneutvecklingen har stagnerat. Nya anställda poliser skall få en ingångslön på 24.500 SEK vilket i och för sig inte är mycket men resultatet är att poliser med upp till 40 års tjänst får stå tillbaka och i Region Syd innebär detta en lön på ca 32.900 Sek efter alla dessa år. Många yngre kollegor lämnar bl.a. pga. detta när de inser att löneutveckling saknas. Dessutom tar administration mer och mer tid från det grundläggande polisarbetet.
• I samband med omorganisationen avskaffades ett flertal chefsnivåer för att fler poliser skulle frigöras. Trots detta är det nu fler poliser i olika chefsbefattningar än tidigare om dock på lägre nivåer som exv. gruppchefer. Dessa har dock precis som högre chefer fastnat i ”mötesfällan” med resultat att färre poliser arbetar med ”polisjobb”.
• Över hela myndigheten diskuteras inget annat än en misslyckat omorganisation.
• NOA, tidigare RKP, som har ”ledarrollen” och skulle kunna styra upp verksamheten låter bli detta, varför enhetligheten som skulle bli med en ny gemensam myndighet redan går åt olika håll i landet.

Jag tror inte det var fler poliser anställda på 80-/ 90-talet men på den tiden kom det polis till misshandlar, inbrott och liknande pågående brott. I dag är det mycket sällsynt att det kommer polis.
Trots allt vill jag säga att jag hela min tid som polis har trivts bortsett från de sista åren även om jag tillhör ”de lyckligt lottade” som inte drabbats speciellt mycket av omorganisationen. Jag tillhör inte heller de som sökt chefstjänster och blivit utan men trivseln är borta liksom arbetsglädjen när resultatet blivit som det blivit.
Jag ser dock tillbaka med glädje på alla åren som polis och försöker glömma hur det blivit när jag nu ”drar vidare”.”