Inrikesminister Anders Ygeman tycker inte att brotten utreds tillräckligt bra i dag.
Omorganisationen av Polismyndigheten har året ut på sig att visa sina fördelar.
– Målet är ju tryggare medborgare och minskad brottslighet, det är ju inte omorganisationen i sig som är målet.

 

 

Vi har under vår granskning av krisen inom Polismyndigheten kunnat berätta om det stora missnöjet med polisens omorganisation.
Granskningen har visat att vardagsbrottsligheten prioriteras bort, att rattfyllerikontrollerna halverats, och om poliser som lider av ständig underbemanning.
Poliser har vittnat om att det tar långt tid innan någon svarar i polisväxelns telefon och att det ibland inte finns bilar att skicka ut.
Samtidigt slutar poliser på löpande band.
Polisförbundet har till och med krävt en kriskommission. Men du sa nej, varför?
– Vi har haft en extrem situation, en gränskontroll för första gången på 22 år, den största asylsökandetillströmmningen vi sett i Sverige sedan världskrigen och ett förhöjt terrorhot. Allt detta samtidigt som den största omorganisationen sedan 60-talet. Det gör att påfrestningen av polisen varit stor. Det gör också att vi fått en frustration och rädsla som en omorganisation kan ge upphov till. Och vi har inte sett de positiva effekterna än, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Hur ser du på krisen inom polisen?
– Polisen har en ansträngd situation och därför tillför regeringen 283 miljoner kronor till polisen för att något lätta upp trycket. Och så är ju tanken med omorganisationen att den ska ge fler poliser närmare medborgarna. Omorganisationen har det här året ut på sig att visa sina fördelar, målet är ju tryggare medborgare och minskad brottslighet, det är ju inte omorganisationen i sig som är målet.
Polisförbundet säger att tillskottet av 283 miljoner i vårbudgeten är alldeles för litet – och tyder på regeringen inte insett allvaret i situationen. Har du inte insett allvaret?
– Jo, och det är ju därför som regeringen beslutat att skjuta till de här resurserna. Sen ligger det i sakens natur att Polisförbundet står upp för sina medlemmar och kräver så bra villkor som möjligt.
Vad gäller polisens löner tycker Anders Ygeman inte att det är hans sak att kommentera.
– Jag är givetvis mån om att poliser ska ha bra betalt för sitt arbete men sen är det upp till arbetsgivaren och fackliga organisationer att komma fram till var den nivån ligger.

Är inte du som ansvarig minister orolig över att skakigheten inom polisen riskerar att få följder för människors trygghet?
– En del av det är jag orolig för, en del av det är jag inte orolig för. Vi har haft en tid inom polisen där allt skulle vägas och mätas, den så kallade pinnjakten. Den har vi avskaffat och då får vi även en del effekter av det, som att volymen av alkoblås går ner eftersom man förut bara mätte på volym och inte på effekt. Den delen är jag inte så orolig för.
– Däremot så måste vi när den här exceptionella situationen är över tillbaka till att medborgarna litar på att de brott de drabbas av blir utredda. Finns det utredningsunderlag i form av ledtrådar eller misstänkta gärningsmän så ska brotten också utredas.
Och i vilken utsträckning görs det i dag?
– I för liten utsträckning skulle jag vilja säga. Men det är viktigt att man får bort sådant som inte är brott ifrån polisen. Sådant som polisen inte ska syssla med.
Om du själv skulle drabbas av till exempel ett inbrott, vad förväntar du att Polisen ska göra?
– Att de säkrar spåren, och om det inte finns några uppslag om vem som gjort det här, att de lagrar informationen om det sedan går att koppla till ett annat brott.
Och så sker i de flesta fall?
– Det ska ske men det gör inte alltid det av olika skäl. Det är för få av de inbrott som människor råkar ut för där det görs brottsplatsundersökningar.
De finns de som kräver att rikspolischefen ska avgå. Hur ser ditt förtroende ut för honom?
– Jag har fullt förtroende för rikspolischefen. Vad vi har sett tror jag är att både omorganisationen och rikspolischefen har fått klä skott för den exceptionella situation vi befunnit oss i. Det är naturligt att den högsta ledningen får ta emot den frustration som finns.
Vad har du för scenario gällande Polisens utmaningar nu och framöver?
– Under året är min förhoppning att vi får fler poliser närmare medborgarna. Sen måste vi fortsätta att renodla polisens arbetsuppgifter och ta bort onödiga arbetsuppgifter så de får förutsättningar att utföra sitt arbete på bästa sätt. Många polisanmälningar som görs gäller ju inte brott. Det mest extrema exemplet är någon som anmält en ful julklappströja eller för hård duschstråle och det ska inte vara polisens sak att göra.
– Handräckningar är en annan sak, det vill säga när en annan myndighet ber om hjälp, oftast med att transportera någon som är bråkig och störig. Vi vill föra över den arbetsuppgiften till Kriminalvården och då får polisen mer obrutna arbetspass.
Vi har haft kontakt med nära tusen poliser under vår granskning som känner ett missnöje och en uppgivenhet över situationen. Hur allvarligt ser du på det?
– Jag ser allvarligt på det. Jag tror att det finns en frustration och det är viktigt att polisen är en attraktiv arbetsgivare. Samhället har lagt ner stora pengar på att utbilda poliser. Men poliser är inte livegna utan attraktiva på arbetsmarknaden och då måste också polisen vara en attraktiv arbetsgivare.