Inbrott i bostäder tillhör den typ av vardagsbrott som Polisen ofta tvingas prioritera bort.
Men när en lokalpolisområdeschef i Stockholm själv drabbades av inbrott gick det undan.
En patrull från en speciell satsning mot narkotika och grova brott fick då rycka ut och hjälpa till.
– Detta är sånt otroligt maktmissbruk, säger en uppgiftslämnare som vill vara anonym.

Vid inbrottet hade en mängd värdesaker stulits, dator, vigsel- och förlovningsringar, kontanter – och bankkort.
När korten skulle spärras kunde banken se att ett av dem precis hade använts i en närbutik i en av Stockholms förorter.
– Då tog han polispersonal i anspråk för eget bruk bland annat för att åka och säkra övervakningsfilm från en affär där hans kort använts, säger Aftonbladets källa.

Det var fredag kväll men det var ändå inget hinder i det här fallet.
Källan fortsätter:
– Personalen han använde kom från en insats som ska vara riktad mot narkotikahandel och annan grov brottslighet. Medan ett vanligt inbrott knappt utreds alls så tar han personal från helt andra verksamheter och utreder sitt eget inbrott direkt.
Det visade sig emellertid att kameran inte varit igång och filmat den person som försökt ta pengar på polischefens kort.

Lokalpolisområdeschefen medger att han använt sig av sina kontakter men tillbakavisar att det han skulle vara något maktmissbruk.
Han framhåller att den speciella grupp som nu hjälpte till och söka efter övervakningsfilm även har ansvar för inbrottsproblematiken i det område där polischefen bor.
– Så det var ett ärende som skulle handläggas av dem. Och det var väl egentligen för att få fart i ärendet så att inte tjuvar försvinner helt enkelt.
Du skickade dem dit?
– Jag frågade om det fanns möjlighet, absolut. Men jag är ju inte deras chef.

Polischefen berättar att han ringde till sin kollega som har motsvarande tjänst i det distrikt han bor. Och att det var den kollega som bestämde att specialgruppens personal skulle rycka ut för att säkra en eventuell film.
– Jag tog ju inte min egen personal från mitt eget område där jag är chef. Utan jag förklarade att det här har hänt, och ärendet kommer ju landa hos dem.
Det sägs här att detta är sådant otroligt maktmissbruk, och att det här kanske inte skulle utredas alls, om det inte var du som drabbats.
– Nej, det håller jag ju inte med om. Att dra i alla trådar som finns i den här typen av ärenden, det är ju jätteviktigt. Och tidsaspekten är ju också jätteviktig. Så oavsett vem som har blivit drabbad: har man den här informationen är det ju angeläget att agera på den så fort som möjligt.
– Får vi den informationen om någon annan blir drabbad, så är min uppfattning att vi skulle skicka en patrull för att hantera det på samma sätt.

Så det är inte någon form av särbehandling i det här fallet?
– Det är klart, att eftersom jag vet kanalen in, kanske det går lättare och fortare för mig på det sättet. Men skulle någon annan människa bli drabbad och få den här informationen skulle det vara lika viktigt att skicka en patrull för att säkerställa den här filmen, oavsett. Det kanske hade gått via en ledningscentral som hade skickat ut bilen, men det hade egentligen bara skapat mertid, och det är egentligen omöjligt att hantera på ett annat sätt för en allmänhet. Men det viktiga är ju att man försöker göra samma saker i alla ärenden.  Så det är inte så att jag förväntar mig  att man ska göra någonting annat i mitt ärende.
Många vi talat med säger att man tyvärr inte mäktar med vardagsbrotten utan man tvingas att skriva av i ganska hög takt.
– Ja, tyvärr är det så att i väldigt många av de här ärendena är ju bevisläget svårt. Det är sällan man får den här typen av omedelbar bekräftelse på att man har ett drag i tråden så att säga, att man har någonting att gå på.
– Det är klart att det säkert gått, delvis, lite fortare på grund av mig. Men eftersom systemet är…det är en stor organisation och det är svårt för allmänheten att omedelbart träffa rätt i de här delarna.
– Men information att korten använts i en viss butik fick vi när vi ringde till banken. Då får vi informationen omedelbart. Och då ringer jag till den som är operativt ansvarig i det lokalpolisområde där jag bor, som sedan ska utreda ärendet och ha ärendet. Jag beskriver det här och de skickar en resurs för att hantera det. Det är ett agerande som borde vara i varje i ärende. Jag kan inte säga att det alltid är så, det är klart att polisen ibland, generellt, misslyckas i vissa typer av ärenden. Men generellt sett är det rätt sätt att agera på.

Inbrottet skedde i slutet av november. Ärendet gick sedan vidare och hamnade hos ungdomsroteln i City, eftersom det kunde misstänkas att inbrottet hos polischefen ingick i en serie av liknande brott som redan utreddes där.
Handläggaren av ärendet, Jens Öhlund, vill i dag inte uttala sig om några detaljer med hänvisning till förundersökningssekretessen.
– Men jag kan säga att en misstänkt är redovisad till åklagare och en misstanke är nedlagd. Åklagaren ska nu bedöma om det ska väckas åtal eller inte.
År 2014 anmäldes, enligt Brå, 14 600  inbrott i villa och radhus.
Fyra procent personuppklarades.