”Om Sverige är ett värde i sig, om vi upplever det som en av våra främsta livsuppgifter att vidmakthålla svenskheten, att bevara sambandet mellan svenskheten och det stycke jord som en gång blev vårt, då framstår de hysteriska försöken att bromsa repatrieringen som ett förräderi mot Sverige. Folkmordsdefinitionen måste omformuleras så att den sätter folkets kultur i fokus och således inbegriper angrepp på vårt kulturväsen. Främlingens liv får aldrig jämställas med nationens.”

Raderna är hämtade ur den novell som Andrzej Tichy, på uppdrag av Sydsvenskans kulturredaktion, skrivit om ett framtida sverigedemokratiskt Sverige. Tårtkalas i afgrunden går rakt in i ett triumfatoriskt, sverigedemokratiskt språk och skriver fram en liten värld i ett litet nordligt land år 2040, där fosterlandskärleken och rationaliserandet av grymhet går hand i hand. Dystopin kan tyckas svavelosande satirisk, men den har välbekanta drag. Det där bevarandet av sambandet mellan svenskheten och det stycke jord som en gång blev vårt pågår redan hela tiden, varje dag. Och det finns ingen anledning att tro att mänsklighetens framtid inte ska bli lika mörk som vårt förflutna när vårt nu är lika mörkt som någonsin. 

Novellen finns att läsa här.