När jag läste Ayaan Hirsi Alis artikel i Expressen den 5 december, om hur hotade vi européer är av alla muslimer som slagit sig ner hos oss civiliserade, kände jag, att jag kan inte se mig själv i ögonen om jag inte reagerar. Andreas Malm kände likadant, och skrev en knivskarp artikel som vi publicerade här på Aftonbladets kultursida den 9 december.

Så fort artikeln var monterad på redigerarskärmen, började oron krypa i kroppen. Tar han inte i lite? tänkte jag. Ska vi verkligen starta en debatt om det här? Om det här? Om de här?

Jag hade aldrig drabbats av någon tvekan om Hirsi Alis artikel hade handlat om några andra människor än muslimer – hon hade givetvis heller aldrig blivit publicerad om artikeln hade handlat om några andra än just muslimer (byt ut ordet muslim i hennes text mot judar eller what ever).Synen på Den andre sitter även i mig.

Andreas text fick ett blixtsnabbt svar av Per Svensson i Sydsvenskan, som Andreas svarar på imorgon, torsdag. Och nu drabbas jag återigen, generande nog, av samma oro. Tar han inte i lite? Det är inte bara ekonomin som befinner sig i kris. Människovärdet krisar lika mycket, när inte varenda humanist i Sverige ställer sig upp och försvarar alla människors lika värde, utan låter sin tystnad skärra den som inte längre orkar se det liberala etablissemanget göra gemensam sak med högerpopulismen.

Jag har fått ovanligt många mejl de senaste dagarna från Sverigedemokrater och likasinnade som tackar mig för att jag i min söndagskrönika (13 december) uppmärksammade dem på Hirsi Alis artikel, som var så viktig och bra. Äntligen nån mer än Jimmie Åkesson som vågar säga sanningar! Undrar hur många mejl Expressens kulturredaktion får. Och undrar vad de svarar.