Jag har inte plankat i tunnelbanan sen jag jag slutade stjäla tamponger. Alltså bägge av politiska skäl: man ska inte betala för det som bör vara gratis. Tyckte jag då. Tycker jag kanske inte på exakt samma sätt längre (nu är världen istället full av människor som inte vill betala för det de vant sig vid att få gratis – bjudvin, biljetter, böcker…)

Men det var ändå lite roligt att kollektivtrafiken byggdes ihop med kvinnovarandet i min ungradikala hjärna. Nu kommer en ny rapport av Planka.nu, den fjärde: Trafikmaktordningen (som kan laddas ner här). Den jobbar hårt på att låta maktordningar mötas: trafikens, könets, klassamhällets.

Travestin ”Man föds inte till bilist, man blir det” öppnar häftet och stor vikt läggs på att pedagogiskt reda ut begreppet automobilitet – autonomi och mobilitet, självständighet och rörelse. Föreställningen att vi är fria när vi rör och oss och framför allt när vi rör oss i bil. En föreställning som förstås är en illusion eftersom den friheten bygger på en rad beslut fattade av andra: från vägbygget till trafikreglerna.

Planka.nu vill ha en kollektiv värld, där förorten lever och man inte behöver fullt så många dagliga resor – och om de behövs så är de levande. Jag älskar planka.nu och deras visioner. Inte minst för att jag vet att jag också förvandlas till en galen egoist när jag sätter mig i en bil, för att klimatmålen kräver större förändringar än lite ny teknik.