För nåt år sen utnämnde jag Gregor Nowinski till vår tids
Peder Swart. Det var innan han ens påbörjat serien om
familjen Bernadotte, vars första avsnitt sändes ikväll i TV4.

Programmet var, precis som i de tidigare ”dokumentärerna”
om familjerna Wallenberg och Bonniers, en helt okritisk
presentation av en maktdynasti. En reklamfilm – utan
reklam. Det är första gången mig veterligt som TV4 inte
avbryter ett program för ICA och Gilette. Även det en
eftergift för hovet?
Syftet med programserien är inte bara att vi ska tycka om
kungen som person – det kan man mycket väl göra – utan att
vi ska acceptera, ja rent av respektera, monarkin som
statsskick. Efter Torekovuppgörelsen 1971 kvarstår endast
ceremoniella uppgifter, påstod spikerrösten. Om så, varför
då detta svassande? Nowinski, som visade bröllopsbilder
från när arvsprinsen gifte sig med Sibylla i ett Coburg
pyntat med svastikan, kunde inte ens berätta att kungens
morfar var nazist. Om detta, läs Per Svenssons briljanta
Han som aldrig fick bli kung. Läs framför allt hans
nyutkomna Nej! Monarkin har aldrig varit farligare än nu,
boken överträffar med flera karat Vilhelm Mobergs klassiska
Därför är jag republikan.
Det pratas mycket om drev de här dagarna. Man kan säga att
kungahuset är utsatt för ett omvänt drev. Ett antidrev.
Fjäsket för denna odemokratiska institution vet inga
gränser.
Åsa Linderborg