I valrørelsens sista skælvande minut går jag i exil i Norge. På Arlanda møter jag min DN-kollega Henrik Berggren, vi ska till bokmæssan i Oslo før att prata om Olof Palme.

Vi børjar prata redan i incheckningen.

En medelålders, vælklædd kvinna framfør oss vænder sig om och sæger: ”Palme skulle dom skjutit tjugo år tidigare.”

Vad svarar man på det?

Palmehatet lever vidare, men jag tror inte att det Henrik och jag var med om imorse, hade varit møjligt før fem år sedan. Høgervågen rullar øver landet, alla dammluckor øppnas.

Om en timma ska vi prata om Palme i norsk radio. En av frågorna vi førvæntas svara på handlar om ”arvet efter Palme”: Finns det nåt sånt?

Vad svarar man på det?