Art Spiegelmanns Pulitzerbelönade seriealbum Maus är för mig, liksom för många andra, ikoniskt. Jag minns exakt var och när jag läste det först och jag läser med jämna mellanrum om det. Det är inte alla geniala verk som får den uppmärksamheten. Vad som är så fenomenalt med Maus är den vardagliga tonen, lättheten med vilken då och nu förs samman – förintelsen och en intellektuell amerikansk nutid. Maus kastar historien framåt, knypplar samman generationer, skuld och överlevnad.

När nu den lilla utställningen Mus Mouse Maus, med skandinaviska serietecknares kommentarer och bilder med utgångspunkt i Maus turnerar i Sverige på olika bibliotek kritiseras (på Newsmill och andra ställen) framför allt en bild. Det är Martin Flinks Nothing changes. Två rutor: den övre visar nazitidens judeförföljelse, den nedre en israelisk soldat som siktar på en palestinsk familj. Davidsstjärnan i den övre bilden har blivit en armbindel med israeliska flaggan i den nedre. Det är alltså idén att den israeliska politiken och övergreppen mot palestinier skulle vara samma sak som nazisternas judeutrotning som kritiseras som antisemitisk. En idé som tveklöst förstärks av den dubblerade stjärnan. Fast det går inte riktigt att undkomma det faktum att Israel ju upprättades som en judisk stat efter andra världskriget. Det är ju därför Israel, med all rätt, finns.

Därmed inte sagt att det går att jämställa då och nu. Paralleller till förintelsen förekommer i otaliga mer eller mindre välskrivna inlägg om Israel-Palestina-konflikten. Jag har personligen svårt för den och håller helt med om att den förminskar nazisternas illgärningar. Men: är det det teckningen säger? Och är det verkligen antisemitism? På den övre rutan står det: Through art and literature we learn from our history. Eftertanken kommer nedanför: Or do we? Bilden är tecknad med utgångspunkt i Maus och med en liknande teckningsstil. En sorts tribut alltså. Och därmed inte ett sätt att härleda dagens politiska situation bakåt till förintelsen, utan tvärtom att med utgångspunkt i den väl kända och väl formulerade humanism som Spiegelmann formulerar leta sig fram till en av dagens skamfläckar på den politiska kartan. Nämligen hur staten Israel behandlar palestinier.