Öppet brev – med hälsning från Högdalen
avÖppet brev till Madeleine Sjöstedt ang. nedläggningshotat Fria Teatern
Jag vill med all min kraft protestera mot Kulturförvaltningens förslag om att lägga ner Fria Teatern. Fria Teatern utgör med sin 40-åriga verksamhet en oerhört viktig del av Stockholms fria kulturliv. Att de dessutom valt att placera sin stora scen i Högdalen (och behålla den där genom åren) är beundransvärt och oerhört viktigt för förorten (jag skulle säga för alla förorter – inte bara Högdalen). Jag har själv bott i Högdalen i 17 år, sedan min son föddes. Vi har båda sett flera av Fria Teaterns föreställningar, som alltid varit strålande. Jag har fått med kollegor från olika delar av staden och resten av min familj. Min syster, som har väldigt svårt för teater, sa efter att ha sett Full Galopp i höstas att det var det bästa hon någonsin sett!
Genom åren har så många projekt bedrivits för att lyfta ”utsatta” delar i Söderort (t ex Storstadssatsningen och nu Söderortsvisionen). Miljarder har satsats på att öka tryggheten och trivseln. Bostadsbolag sätter upp mer belysning i parkerna och hugger ner träd vid sidan om parkvägarna för att folk ska våga gå hem på kvällarna. Det är fint så – men jag tror inte det är sådant som avgör om man trivs där man bor eller inte – och jag tror definitivt inte att det bidrar till att känna sig stolt över sin förort. Det gör däremot Fria Teatern i allra högsta grad! Det vore fullkomligt absurt och helt obegripligt att ta ifrån oss Högdals-/söderortsbor det finaste och bästa vi har – något som lockar folk från olika håll till förorten och som lyfter kulturen i en annars ganska trist miljö.
Politiker har kritiserat teatern för att inte höra vad befolkningen i Högdalen vill ha. I mina öron är det inget annat än ett förakt mot oss som lever här, en fördomsfull bild av förortsbor som inte förstår Norén. Att det är dessa politiker som ska lyfta förorten är minst sagt skrämmande.
Jag är så besviken och hoppas verkligen att det här förslaget stannar vid ett idiotiskt förslag och aldrig blir ett beslut.
Ulrika Dahl
lärare och doktorand
Högdalen