Kulturborgarrådet i Stockholm, Madeleine Sjöstedt, är en debattör av guds nåde. Kvantitativt sett. Vi har publicerat ett stort antal svar från henne, eftersom hon fått replik så fort hennes namn nämnts i någon debattartikel. Men eftersom hennes svar varit till förväxling lika – med förhållandevis långa utläggningar om den alldeles förträffliga kulturpolitik som bedrivs i Stockholm – oberoende av vilken sakfråga som egentligen var aktuell, började vi sakta tröttna.

I förra veckan var det dags igen. Claes Wahlin skrev om de hotande nedskärningarna av medel till de fria teatergrupperna. Sjöstedt svarar inte på sakfrågan, motiverar inte sina förslag utan ger sig återigen ut på en ordrik Odyssée i den fantastiska politik som är hennes.

Vi ville inte publicera så klart. Politiker har en hel del kanaler utan att behöva breda ut sig på en kultursida. I går kom svaret i stället på Sjöstedts blogg. Under rubriken Aftonbladet vågar inte ta debatten skriver en ”Jonas” på Madeleine Sjöstedts blogg att replikrätten är satt ur spel och att vi inte godtar andras verklighetsbeskrivning.

Claes Wahlins text var i sakfrågan högst konkret. Min slutsats är att det finns en person här som inte tar debatt, och det är Madeleine Sjöstedt. Jag väntar fortfarande på hennes underbyggda motiveringar när hon slaktar levande teaterverksamhet i förorten.