Jag lär mig vikten av ”starpower”
avÄn kan Ulf Elving dra folk |
Första gången jag är på bokmässan. Det är ingen lek.
Jag blir överväldigad av alla montrar, alla högar med böcker, alla röster med mikrofoner som försöker göra sig hörda samtidigt.
Konkurrensen är minst sagt mördande.
I varje hörn pågår intervjuer med författare, debatter om skrivande och olika prisutdelningar. Ett gigantiskt smörgåsbord där man bara hinner plocka åt sig några små välsmakande bitar.
Men vad ska man välja? Beslutsångesten är total.
Jag förstår varför Synskadades Riksförbund och Kraft & Kultur anlitat radiolegenden Ulf Elving som presentatör och utfrågare. Han röst skär på något magiskt sätt genom bruset. Igenkänningseffekten får en att lyssna.
Förmodligen är det därför som träbänkarna är fyllda till sista plats av människor som lyssnar på en debatt om ljudbokens framtid. Inte världens sexigaste ämne precis. Utan Elving är jag rätt säker på att de svarta träbänkarna gapat tomma.
Jag lär mig snabbt att det är ”starpower” som gäller.
När deckardrottningen Camilla Läckberg sitter i Sveriges Radios studiomonter går det inte ens att tränga sig förbi i gången utanför. Hon skämtar glatt om att brösten är fejk och är precis sådär lagom privat som verkar vara på modet i vår tid.
I publiken sitter maken Martin Melin och filmar.
När han och Camilla går blir det plötsligt gott om syre i gången.
Wolfgang Hansson