Dan Park, mannen som ger gatukonsten dåligt rykte, som i flera år retat väl valda grupper med sina konstattacker. De mest magstarka var att placera ut burkar med texten Zyklon B utanför en synagoga, samt att använda bilden av Jallow Momodou från Afrosvenskarnas riksförbund för att göra en affisch med texten ”Vår negerslav är bortsprungen” (som ett svar på att Momodou anmält den minst sagt omdömeslösa ”slavaktionen” på Hallands nation i Lund). För det förstnämnda ansåg Stockholms tingsrätt att konstens frihet vägde tyngre än hets mot folkgrupp, men nu i dag har Lunds tingsrätt valt en hårdare linje och fällt Park för det sistnämnda.

För hets mot folkgrupp och förtal döms park till böter och skadestånd. Domen är välkommen. En konstnär vars livsluft det är att testa gränser, och som gång på gång dessutom testar dem genom att sparka neråt, måste kanske någon gång se gränsen. Den gick tydligen precis där, vid rasistiskt hån mot en person som redan kände sig utsatt. Om Dan Parks konst och politiska sammanhang skriver Patrik Svensson väldigt bra i Sydsvenskan i dag. Man kan lugnt konstatera att även om Park tycks ha en del vänner i konstvärlden, ligger han inte skyddad i dess trygga famn, som exempelvis Lars Vilks. Hans misstag är också att han gått direkt på person och inte ”bara” på grupper som av historiska och poltiska skäl redan är utpekade och diskriminerade.

Det är enklast och mest tacksamt att provocera den goda smaken genom att säga sig sparka åt alla håll men ändå mest neråt.. Man kan ju hoppas att Dan Park använder sin uppfinningsrikedom till något annat nu. Fast jag tvivlar.