När Svt:s Kulturnyheterna nu granskar Fotografiska museet har en del smuts börjat flyta upp till ytan. Avtalsbrott, avsaknad av arvoden, dåliga arbetsvillkor för personalen. Det är väl inte så jätteförvånande: Fotografiska är inget museum, det är en stor utställningshall som drivs med främst kommersiella mål. Att man då väljer bort rekommendationer som mer seriösa institutioner håller fast vid, som till exempel utställningsersättning, är ju helt i linje med verksamheten.

Fotografiska får strängt taget jobba precis hur man vill – inom lagens gränser förstås. De brutna avtalen vet jag inte hur det står till med, rent juridiskt. Problem blir det bara i relation till resten av kulturvärlden, andra museer och konsthallar. När dessa följer avtal, avlönar personalen och gnetar med ansökningar, statliga och kommunala krav på effektivitet – då kan Fotografiska ståta med sin framgång. Byggd på fulknep och stora affischnamn, syndikerade utställningar med världsstjärnor.

De högerpolitiker som älskar ”privata initiativ” och ”entreprenörer” älskar förstås också Fotografiska. Det kommer de att fortsätta göra. Anställningsvillkor är liksom inte riktigt deras bebis. Men vi som vill ha ett bredare kulturliv borde vara vaksamma på konsekvenserna av den snedvridna konkurrens som ju är resultatet av hur Fotografiska agerar.