Får mess från min kollega Persson:

”Ja, här står jag och tittar på när 30 000 fans hoppar oavbrutet till 30 Seconds To Mars. Rimligt?”

Nej, inte alls.

30 Seconds To Mars är en stor anledning för att aldrg skaffa barn. Under en period har de på tok för dålig smak.

Själv gick jag och kollade in Oskar Linnros.

Eller rättare sagt: jag försökte kolla in Oskar Linnros.

Hans popularitet är betydligt större än scenen han spelade på.Varför står inte han på näst största scenen i stället, Peace And Love? Vad har ni missat?

Skulle behövt hjälp av en piketstyrka för att tränga mig fram.

Men Linnros var förträfflig.

Han ramade in sin urbana soulpop med en enkel och effektiv show. Om han utvecklas i samma takt som nu äger han snart sommarfestivalernas största scener. Och ingen kommer klaga.

Huliganallsången i ”25” – ”FY FAN VAD SKÖNT! – måste ha hörts till Grängesberg.

Och i ”Från om med du” blev publiken så exalterade att de till och med dansade uppe i träden.

Nej, jag skojar inte.

Bäst hittills.