Larsson

Varje söndag i Aftonbladet. Varje dag i bloggen!

Arkiv för tagg whiskeytown

- Sida 1 av 1

Ryans bästa, plats 22–20

av Markus Larsson

22. ”Excuse me while I break my own heart” (Whiskeytown, 1997)

Inspelningarna av Whiskeytowns andra album ”Strangers almanac”, där Ryan Adams på allvar började bli altcountryscenens mest omtalade wonder kid, var kaotiska. Producenten Jim Scott, som bland annat har arbetat med Tom Petty, ville polera upp soundet och få skivan att fungera som en helhet. Gruppen ville förstöra låtarna.
Adams har efteråt berättat att han avskydde inspelningarna i Nashville. Han var deprimerad, missbrukade receptbelagda mediciner och var allmänt missnöjd med bandet. Känslorna var ömsesidiga. Gruppen var som en svängdörr där bandlemmarna kom och gick i komisk Charlie Chaplin-fart. ”Svisch-svisch”. Och om turnéerna efter ”Stranger almanac” hade filmats skulle dokumentären ha blivit den amerikanska countryrockens ”Spinal Tap”. Under en omskriven konsert i Iota Club i Arlington satt dåvarande gitarristen Phil Wandscher ovanför scenen. När han inte spelade gitarr försökte han att pricka Ryan Adams med ölflaskor.
Ryan Adams jämförs ofta med Gram Parsons. Men där Parsons kombinerade honky tonk med Stones och The Byrds hade Adams vuxit upp med The Replacements, 80-talets skränigaste punk och garagerock samt… Fleetwood Macs ”Rumours”. Det märktes ofta på Whiskeytowns tre album.
”Excuse me while I break my own heart” är en av gruppens finaste låtar. En slirig rocker med smutsiga boots, gråtande steel guitar och hulkande munspel som handlar om den allmängiltiga rätten att krossa sitt eget hjärta. Man kan föreställa sig hur Whiskeytown framför den i en skitstad mitt i ingenstans, bakom ett hönsnät som bombarderas av ölglas och svordomar.
Det finns en liten detalj som lyfter låten över mängden, några sekunder som totalt förändrar dess karaktär och gör den lika vemodig som en tom whiskeyshot.
Lyssna när gästande Alejandro Escovedo kommer in med sin varma baryton och sjunger om Mississippi och regn…

21. ”Miss Sunflower” (outgiven låt, ”The suicide handbook”, 2001)

När Ryan Adams skriver countryballader känns de inte som Memphis eller Nashville. De är mer noir, som ett regnigt Kalifornien på film. Pianot i ”Miss Sunflower” bor på västkusten, med utsikt över Stilla havet.

 

20. ”Firecracker” (outgiven version, ”The suicide handbook”, 2001)

På ”Gold” är ”Firecracker” heartlandrock som vill toppa hitlistan. Det är en av de rakaste poplåtarna Ryan skrivit. Den avskalade originalversionen påminner snarare om balladerna där Neil Young plockar fram sin ljusaste falsett och kryper ihop över en akustisk gitarr.

(Uppmärksamma läsare märker att listan med Ryan Adams 25 bästa låtar har vuxit och blivit 27. Hade glömt två mycket viktiga spår. Och det bästa med digitala medier är att inget är hugget i sten. Allt kan suddas ut, redigeras bort och förändras på ett ögonblick. Men fler än 27 stycken blir det inte. Tror jag.)

Sida 1 av 1

Information

Denna blogg är inte längre aktiv. För en lista på aktiva bloggar, gå till bloggar.aftonbladet.se.

Sök

Arkiv

Kategorier

  • Tjänstgörande redaktörer: Joakim Ottosson och Elliot Morseth Edvinsson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB