På pressläktaren på Malmö Stadion (och nu för tiden Swedbank Stadion) kallas han aldrig för något annat än Kamelen.

I passet står Roy Hodgson och det är efter hans måttstock alla tränare i Malmö FF mäts.

 

Kamelen förde Malmö FF till fem raka allsvenska seriesegrar 1985-1989. Under de här åren slog man ut Ajax (som då var en betydligt starkare klubb än idag) ur Cupvinnarvupen och Inter ur Europacupen.

Fast att det var Bob Houghton som tog MFF till Europacupfinalen 1979 anses Hodgson var den bättre tränaren av dem. Många har funderat på varför. En av huvudanledningarna har varit Hodgsons förmåga att utvecklas som tränare. En gång i tiden erbjöds Kamelen ett livstidskontrakt med Malmö FF – han sa så klart nej. Hodgson ville vidare i livet. För även om de flesta malmöiter har väldigt svårt att tro det så finns det väldigt mycket att lära och upptäcka på andra ställen i världen.

Roy gjorde det. Han flyttade 1990 från Malmö till Neuchatel och tre år senare var han schweisk förbundskapten. Han tog Schweiz till VM i USA 1994 – landets första VM på 28 år – och EM 1996, men ledde aldrig laget i England utan skrev på för Inter – som han ledde till Uefacupfinal 1997 (förlust efter dubbelmöten och straffar mot Schalke 04).

Efter Inter fick Hodgson sparken från Blackburn 1998, för att då, en kort period, återkomma till Inter under 1999.

Sedan försvann Kamelen ur fotbollsadelns fokus och gjorde en säsong i Grasshoppers, en i FC Köpenhamn, sex månader i Udinese och fick sedan sparken. Därpå nästan två år som förbundskapten för Förenade Arabemiraten och rock bottom low när han fick sparken i januari 2004. 

Hodgsons tränarkarriär var där och då nära att ta slut.

Men i Norge höll Viking Stavanger – på sin nybyggda hemmaarena Viking Stadion – några månader senare på att åka ur Tippeligaen och bestämde sig för att ringa Kamelen. Hodgson räddade klubben till en niondeplats 2004 och 2005 landade laget femma, en framgång som gav Hodgson ett erbjudande om att bli finsk förbundskapten. Hodgson tackade ja och var nära att föra landet till EM 2008.

Några dagar efter jul 2007 tog Hodgson över ett Fulham som Lawrie Sanchez lämnade i fritt fall. Men Kamelen räddade kontraktet, säsongen efter slutade man sjua och nu:

 

Med ett ”lågbudgetgäng” har Hodgson, på samma sätt som han och Bob en gång gjorde i Malmö, byggt ett lag som duger i Europa. Fotbollsvärlden har förändrats sedan Kamelen gjorde det i Sverige och det Roy gör i dag är en närmast lika stor bedrift som det han gjorde i Malmö.

Nu är Fulham i Europa Leagues semifinal och det känns plötsligt som att det lilla Londonlaget i sitt klubbemblem även bär en liten del svensk klubbfotbollshistoria.

Våren 2010 är det Fulhams och Roy Hodgsons öde vi ska följa i Europa. För långt där inne i den moderna askungesagan finns en del av oss.

—

Varför Kamelen? Roy ägde, och bar med stolthet, en rätt vedervärdig rock tillverkad av kamelhår. Att matcha Malmö FF i en sån rockajävel, det kommer man så klart inte undan ostraffat.

—

Som hyllning till Roy finns förresten en läktardel uppe i nordöstra hörnet på Swedbank Stadion som kallas Roys hörna. Ingen annan har fått någon del av arena kallad efter sig.