Det snackas om publikkrisen i svensk fotboll, och visst är det så. Och allting beror ju på vad man jämför med.

Man kan jämföra AIK:S 17 436 i fjol med 11 873 hittills i år och det är ju på inget sätt bra.

Eller så kan man jämföra det här:

 

Trots publikkrisen i allsvenskan och en superhet elitserie så har allsvenskan alltså fem lag med högre publiksnitt än elitseriens näst bästa publiklag.

Jag vill inte ta någonting från hockeyn, de gör det jättebra med fräscha arenor, bra restauranger och bombastisk musik. Dessutom är man en föregångare att ta efter vad det gäller det kommersiella värdet av ligan.

För allsvenskans grundläggande problem är inte e n hård vinter eller e n tidigarelagd säsongsstart utan s e x t o n lag i serien. För många – för den breda publiken – ointressanta matcher, på för många dåliga plane,r på för många undermåliga arenor. Det innebär att produkten har dåliga delar som drar ner de som är bra. Vilken organisation som helst som vill må bra gör sig av med produkternas dåliga delar, men inte svensk fotboll…

—

Och ärligt talat. Om HV mött Färjestad istället för Djurgården i SM-finalen, hur het hade den varit då? Det finns en förvillning i Stockholm som går ut på att man där tror att det som gäller i Stockholm gäller i Sverige. Det är inte riktigt sant, även om huvudstaden så klart har en hel del att säga till om.