Ringde Kurt på Landskrona Bois och ackrediterade mig till Superettanpremiären mot Degerfors på lördag.

Fick så klart en plats och var varmt välkommen – men det kommer att bli trångt om saligheten.

För om ni ibland tyckt att vi överdrivet vår bevakning av Henrik Larsson och skrivet en eller två artiklar för mycket i ett eller två tveksamma lägen så ska ni boka ett plan till Glasgow och börja bläddra i gamla tidningslägg.

Med tre dagar kvar till Henrik Larssons första tävlingsmatch som tränare riktas uppmärksamheten mot Landskrona IP.

Så här ser två av Skottlands största sportsajter ut just nu.

På lördag påstås ett 20-tal skotska journalister var i Sverige för att se på andradivisionsfotboll.

Nåt säger mig att de är tämligen ointresserade av varenda en av spelarna.

Man kommer för att se Ghod…

Kolla in statistiken.

64-34 i bollinnehav, få målchanser och trots massiv spelövertag bara ett poäng.

Malmö höll tre omgångar i fjol. I kväll – i omgång 4 – var man tillbaka i samma rutin som i fjol.

2009 vann Malmö en match på de tolv omgångarna från 4 till 15.

Fem matcher i kväll och en hel omgång avverkad på två dagar. Det är så man nästan måste hålla i sig för att inte trilla omkull.

Hetaste matchen får ända Elfsborg–Häcken ses som. Elfsborgs aggressiva försvarsspel (återerövringar, årets allsvenska modeord) mot Häckens ”vetenskapligt ” byggda lag. Liten fördel IFE, med en lät doft av oavgjort. Vi säger 2–1.

I Malmö: MFF–Halmstad. Jag har svårt att tro att MFF i år är ett jämnt topplag men laget har visat bra fart och effektivitet så här långt medan HBK:s 4–0 på Åtvid var bra, men inte ska överskattas. Det jag såg av Åtvid där var sämre än ni tror. Tips i kväll: 2–0.

Snabbisar: BP–Gais 0–0 på en medioker plan och Åtvid–Kalmar 0–2 i en match där medikort motstånd räddar KFF undan en ny mardrömstart.

Också Göteborg–Djurgården… Frågan är var IFK står efter den helt urtvättade insatsen mot HIF. Studsar man tillbaka direkt, eller gräver man vidare in i grottan? Jag tror på uppstuds; 1–0.

—

De resultaten skulle innebära att Malmö går upp i topp, före Helsingborg.

Förutom att de två lagen är från Skåne så har de ytterligare en sak gemensamt:

Hemmaarenor med gräsmattor som det går att spela fotboll på.

Det finns en stillsam tomhet på allsvenska arenor så där halvtimmen efter slutsignal som få människor upplever.

Jag brukar njuta av de där vandringarna – över grusplanen utanför Örjan till min bil, bland övergivna korvgrillar bakom Fredriksskans huvudläktare, bland ölburkar och Ticnet-kuvert i den lilla passagen mellan norra stå och Idrottens Hus i Helsingborg.

I går tog jag löparbanorna från huvudläktaren till grusplansparkeringen på Vångavallen.

Det här var vad jag såg:

Det påminner lite om hagen i grässlänten i innersta Kronoberg där min flickväns morföräldrar en gång i tiden rastade korna. Men det är det inte. Det är planen där årets första Skånederby spelades. Det är allsvenskans sydligaste gräsmatta. Det är en plats där korna riskerar att bryta benen.

Det är helt enkelt för jävligt.

En liten uppföljning på frågan om huruvida ni vill ha mer samlade eller fortsatt spridda allsvenska omgångar.

Många ville ha lördag/söndag som speldag.

Det kommer inte hända – och hade inneburit katastrof för flera av landets större (läs storstads-) klubbar.

Gefles ordförande Leif Lindstrand ansåg att lagets med 50 procent sjunkna hemmapremiärsiffra berodde på att årets match spelades en måndag kväll och förra årets en söndag eftermiddag.

Många andra klubbar – Trelleborg, Halmstad, Örebro, Kalmar – har bäst publiksiffror på söndagarna och vill därför helst spela då för att det ger bäst intäkter.

Bland storstadsklubbarna är läget annorlunda.

Där innebär måndagkväll arbetskväll vilket innebär att sponsorerna med glädje tar med sig kunder och representerar på exempelvis Swedbank Stadion och Nya Gamla Gamla Ullevi.

I fjol hade exempelvis Malmö 14 054 åskådare på söndagsmatchen mot Djurgården i omgång 8. Men hade betydligt större intäkter och tjänade klart mer pengar på hemmamatchen mot Örebro i omgång 10 som ”bara” drog 12 166.

Varför? Matchen gick en måndagkväll. Sponsorerna (som på söndagarna hellre är med sina familjer, på landställen eller i ridhus eller på golfbanor) ser veckomatcherna som lite av förlängd arbetstid då man marknadsför sitt företag genom att gå på fotboll och ha trevlig med samarbetspartners och kunder.

Av den anledningen ska vi ha kvar så väl helg- som veckomatcher.

För att landsortslagen mår bra av helgerna och storstadslagen av veckokvällarna.

Daniel Wiklund får kicken av Åtvidaberg efter tre allsvenska omgångar.

0–2 borta mot ÖSK, oturliga 0–1 hemma mot Gefle och så en bedrövlig insats och 0–4 i underkant borta mot HBK i söndags.

Klubbens ordförande Jan Svensson i dagens pressmeddelande: ”Orsaken till detta beslut är vår bedömning att Daniel Wiklund hittills inte lyckats skapa de förutsättningar som krävs för att på bästa sätt klara allsvenskt spel.”

Är det den enda anledning till att Wiklund får lämna är det ett häpnadsväckande exempel på avsaknad självinsikt. Vem tror Åtvid att man är? En klubb som ska mäta sig med Chelsea? Ursäkta men den verkligheten försvann för mer än 35 år sedan.

Klubben saknar pengar för att spela i allsvenskan, klubben saknar en vettig allsvenska hemmaarena och av vad jag såg på plats i Halmstad i söndags är man närmast hermetiskt fritt från spelare av allsvensk kvalité.

Och enligt Åtvids ledning är alltså orsaken till att man saknar allt detta: Danel Wiklund.

Den sjukdomsinsikten sprider ett löjes skimmer så stark att det riskerar sprida malignt melanom.

Jag förstår om en klubb som Åtvid får chansen att plocka in Bosse Johansson och gör det. Men att skylla skiftet på Wiklund känns precis som resten av Åtvidabergs FF – man är inte i närheten av att hålla allsvensk klass.

—

Jag vet att Wiklund inte var med på lagets träningsläger tidigare i år för att han skulle bli pappa och kanske ligger det mer och gnager i relationen mellan Wiklund och Åtvid – men då måste klubben kommunicera det.

—

Jag håller fast vid min åsikt från i söndags. Åtvid kan bli en av de sämsta allsvenska nykomlingarna i modern tid.

—

Men med Bosse Bolldoktorn vet man aldrig, han var nära att få Danmark att slå ut Brasilien i VM 98, då kan han säkert rädda Åtvid också.

Fick ett mejl om ”varför i h-vete allsvenskan” måste spela lördag, söndag, måndag, tisdag och denna veckan även onsdag.

Jag förstår frågan.

När allsvenskan en gång i tiden – skiftet 90-/00-tal – växte i popularitet sammanföll det med att Lagrell och hans crew spred ut matcherna över fler dagar, vilket skulle ge allsvenskan mer exponering i tidningar, radio och tv-sändningar än tidigare. Och visst, det var inget dumt move.

Men effekterna av utspridningen har överskattats.

Den stora förklaringen till allsvenskans boom var ett internationellt fotbollsintresse som exploderade – mkt tack vare Premier League och Champions League, vilka drog med svensk fotboll, och framför allt svensk fotbollspublik, i racet. Heta Stockholmsderbyn och Zlatan Ibrahimovic är ytterligare två faktorer som jag tror har betytt betydligt mer för allsvenskan än spridda matchdagar.

Ändå dras vi med dem forfarande och i år har de tamejfan börjat bli riktigt jobbiga. Tabellen haltar så man knappt vet om det är fotbollslördag eller TV4-travet man rattar in på helgeftermiddagen. Okej med tre speldagar så länge TV4 kör lördagsmatchen, men fyra? Och fem?

Varför?

Ingen jäkel kan ju hålla reda på hur det ser ut i tabellen. Vi vet att Helsingborg imponerat och ligger i topp och att AIK verkligen visat att man blivit så försvagade som vi trott och ligger i botten. Men resten? Inte stenkoll va?

Inte så konstigt. Det är ju Häcken–TFF i dag. Och Djurgården–BP i morgon. Så att allsvenskan ska få medieutrymme alltså.

Att hålla koll på när ens allsvenska favoritlag spelar nästa match är fan svårare än att räkna ut vilken veckodag julafton infaller på.

Eller är det bara jag som börjar bli gammal och grinig? Vad tycker ni?

Mer sammanhållna matchdagar? En match om dan?

Jag säger två speldagar per omgång. Vad säger ni?

Ge mig opinionen – så får vi se om vi kan ställa SvFF mot väggen!

Det var Marcus Lantz sätt att förklara lagets tre raka segrar.

– Vi har ett lite annorlunda lag i år och måste spela primitivare och rakare. I fjol spelade vi långa stunder fantastisk fotboll, sedan slutade matcherna 1–1. I år måste det vackra spelet få stå tillbaka för resultaten.

Primitivt alltså.

Ja. På ett sätt har Lantz rätt. Laget spelar lite rakare, lite enklare och söker i år mer sällan uppspel längs marken via mittfältet.

Man kan också se det primitiva som att variationen i spelet blivit bättre. I fjol blev HIF:s spel litte för plottrigt, de vackra kombinationerna blev ofta en för mycket – och man fick en kontring i röven.

Jag skulle vilja säga så här: HIF är ett sämre lag i år, det har man insett och anpassat sig efter och därför är HIF ett bättre lag i år. Hajar ni?

Sättet HIF malde ner IFK:s mittfält på (det tog en kvart) i går imponerade.

Lantz som är friskare än på länge dominerade varenda centimeter centralt i planen och ny Ardian Gashi är lite av en Daniel Andersson-typ som vinner mycket boll och spelar enkelt vidare.

Rasmus Jönsson snurrade lite som han ville med framför allt Sigurdsson i första halvlek och framåt var IFK menlösa mot ett stabilt HIF-försvar.

Och i det försvaret finns numera Erik Edman. Jag har sedan Edman signade i vintras sagt att han är en jättetillgång men att ”man vinner inga SM-guld på grund av en vänsterback”. Jag börjar svikta i den frågan. Edman är inte bara vänsterback utan en enorm ledare på planen. I går sprang han runt innan defensiva fasta och placerade ut medspelare vid motståndare och instruerade och styrde upp det försvar som inte darrade förrän på tilläggstid. Edman kommer att betyda mer än vi trott för årets HIF – om den hälsena han i går hade problem med inte blir sämre.

—

I omgång sju tar HIF emot MFF på Olympia. Om tabellen håller i sig och man gör det som etta och tvåa blir det det hetaste Skånederbyt sedan 3–3-matchen på Malmö Stadion i början av 90-talet.

—

IFK Göteborg? Jag kan inte minnas när ett tippat guldlag gjorde en så slätstruken insats senast.

—

Häcken–Trelleborg i kväll. Viktor Noring är nyckelbensskadad. Känns som Häcken hakar på i toppen…

Satt i bilen på väg till Örjans vall när Malmö manövrerade undan det Gefle som man en gång i tiden hade så ofantligt svårt för, så jag såg inte matchen.

Däremot såg jag målen och Åhman Persson gör det riktigt bra. Kraftfullnick till 1–0 och fyller sedan på in i straffområde på ett bra sätt vid 2–0, där volleyträffen imponerar.

En käftsmäll på mig som tidigare kritserad RÅP för att inte vara den defensiva mittfältare som MFF behöver för att vara ett guldjagande lag.  Det vore så klart ett drömscenario för Malmö om Åhman Persson nu fylls av självförtroende, hittar ett lugnare och tryggare passningsspel och fortsätter fylla på in i boxen.

Jag är dock fortfarande rätt tveksam till om han är den spelaren. Det är en sak att göra det mot ett Gefle med nio spelare borta – en annan att göra det på nya gamla gamla nya Ullevi (eller vad den nu heter) mot IFK Göteborg.

Men tre raka hållna nollor och sju poäng av Malmö FF är bra. Men sju poäng på tre matcher och ett ynka tröstmål insläppt är bra. Inte lika bra som i fjol dock. Då hade man tre raka hållna nollor och nio poäng… Tre nya pinnar hemma mot Halmstad nästa tisdag… Då lär Malmö kunna hänga med ett tag.

—

Och på tal om Halmstad. Imponerande comeback efter 0–6 i Borås. 4–0 på Åtvid var i underkant. Snygga mål av Raskaj och Prent. Poäng i Malmö och HBK kan vara på väg upp ur gruvan.

—

Åtvidaberg?

De stod för den sämsta laginsats jag sett i allsvenskan sedan jag började med det här jobbet 2003.

EDIT: Gick lite fort där med Malmös nollor, efter att ha jobbat tio dagar i rad blev det lite väl mkt siffror att håla i sär. Nya tag på Olympia i kväll. Tack för att ni har koll på mig!

 Åkte till Landskrona IP i dag för att snacka lite med Henrik Larsson om Superettanstarten om två veckor – och hittade honom på en korpplan bakom en gymnasieskola i 16-gradig försommarvärme.

Inte direkt Nou Camp om man säger så, men Henrik verkade vara på väldigt bra humör.

Bet som vanligt till på halvslarvigt formulerade frågor och svarade uttömmande och självklart på dem när de slipats till.

Klipper in snacket nedan.

Och när ni läst det ska ni se det här från skotsk tv:

Men inför Superettan säger Larsson:

–      Jag tycker att vi har tränat bra den här perioden vi har haft. Och när vi kom ner till Cypern, tränade på riktigt gräs och i bra temperatur så är det helt annorlunda än vad vi har här hemma nu och då tog vi nya kliv.

–      Vi gick på gräs här hemma först i tisdags och då var det så halt under foten att det var löjligt. I dag är det redan mycket bättre.

–      Men var vi står… Phhhf… Jag tycker vi har jobbat på bra, vi har haft ett bra passningsspel, vi har haft bra flyt i alltihopa. Men om du frågar mig om jag ställt upp en lista över var vi ska vara vid ett visst datum så är det inte så. Utan vi tränar på. Vi använder träningsmatcherna till att träna på de saker vi vill ha i vårt spel och försöker eliminera de saker vi inte vill ha

–      Det är en ständig process att utvecklas. Att bli säkrare, att värdera rätt i fler situationer än du värderar fel. Och jag tror inte där är något lag som spelar perfekt och värderar rätt i 100 procent av lägena. Det handlar om att våga ställa krav på varandra och när någon gör fel: berätta det för honom men på ett sätt som gör att det blir en positiv inverkan på honom istället för en negativ.

–      Vi vill allihopa att vi ska spela så bra som möjligt, att det ska gå så bra som möjligt för Landskrona Bois och då måste vi våga ställa krav på varandra och vi måste acceptera att folk ställer krav på oss. Så är det. Så utvecklas man.

·      Valet av träningsmatchmotståndare… ni avslutar försäsongen med match mot Örgryte som är nedflyttade från allsvenskan, är det för att få en värdemätare och se var ni står eller hur har ni tänkt?

–      Nääe, värdemätare? Vad är en värdemätare?

·      Det kanske kan vara intressant att få ett kvitto på var ni står, Öis har ändå en lite mer kvalificerad trupp med stor allsvensk erfarenhet…

–      Men vad ska du göra med det? Vinner du med mycket bröstar du upp dig, förlorar du med mycket kan du inte lägga dig ner och dö… Det handlar om en lång säsong.

·      Så ni blickar bara mot er själva inte mot motståndarna i det här läget?

–      Det handlar om en hel säsong vi ska prestera över. Vi måste utgå från vårt eget, alltid ha respekt för motståndarna givetvis, veta vad de är bra på så där inte är några överraskningar, men vi måste alltid utgå från oss själva.

* Vad jobbar ni på inför premiären mot Degerfors om två veckor?

– Vi jobbar alltid med passningsspelet, den tekniska delen. Vinkeln på passningen, mottagningen, slå den på den fot som är bäst för din medspelare. Så är du vänsterfotad vill du kanske inte ha den på högern, utan få den på vänstern så att man kan göra saker och ting i ett högre tempo och med ytterligare bättre kvalité.

—-

Sedan snackade vi om Johan Mjällby. Och Henrik Larsson var skinande glad när han snackade om Lennie (Neil Lennon) och Mjällby som nya Celtictränare.

När jag gick vände han sig ta mig tusan om, log och vinkade adjö.

Det var inte bara det 16-gradiga försommarvädret som berättade att en ny tid är här.

—

Trevlig helg på er!