● I de flesta lavinolyckor har lavinen startats av den drabbade själv eller av någon i den drabbades sällskap.

● ”Under 30 graders lutning finns nästan ingen risk”, säger Petter Palmgren. Men du behöver också ha koll på vad som finns ovanför då laviner ofta når flackare områden nedanför en brant sluttning.

● Riskerna ökar ju brantare det är.

● Tusentals laviner går i svenska fjällen varje år. De flesta är naturliga och inte orsakade av någon människa. Tillbud, med människor inblandade, förekommer i hela svenska fjällkedjan.

● Varje år dör i snitt en person av en lavin i svenska fjällen, visar statistik från Fjällsäkerhetsrådet. Men totalt har 46 svenskar dött under 2000-talet, de flesta utomlands.

● En förutsättning för flaklaviner, den vanligaste typen vid olyckor, är att snön ligger i olika skikt på varandra. Ett svagt skikt kan kollapsa och då släpper den snö som finns ovanför.

● Svagheterna kan finnas djupt i snön likaväl som nära ytan. Det kan vara mycket svårt att bedöma lavinfaran bara genom att studera ytan.

● ”Kolla därför alltid om det finns lavinprognoser för det område du ska ut i”, säger Petter Palmgren. Prognoserna beskriver förhållandena just nu och ger anpassade tips för ditt område och den dag du ska ut.

● Men ibland går det att se med egna ögon att faran är mycket nära. Till exempel om snön spricker. Då ska du fly så snabbt som möjligt. Då är flak på väg att lossna.

● En annan faktor som höjer faran rejält är kraftiga snöfall. Fyra av fem laviner sker inom ett dygn efter ett rikligt snöfall.

● ”De flesta omkommer på grund av syrebrist, men statistik visar att vart femte dödsfall beror på att personen slagit sig till döds”, säger Petter Palmgren.

● Många experter råder att undvika branta sluttningar i raviner eller åkning ovanför skog helt och hållet, oavsett om lavinrisken är stor eller liten.

● Omgivningen avgör även hur djupt du kan bli begravd om olyckan är framme. Till exempel behövs relativt små mängder med snö för att begravas i en ravin.

● Om du bestämmer dig för att åka, tänk konsekvens och föreställ dig vad en lavin kan innebära.

● Stora sluttningar kan ge stora laviner, men även små sluttningar kan vara farliga om det finns terrängfällor.

● De flesta som är inblandade i laviner är offpiståkare och skoteråkare.

● Du ska inte behöva oroa dig om du åker i pistade områden. Men flera skidorter i Alperna kan teoretiskt drabbas och även på svenska skidorter har laviner letat sig in i bebyggelse.

● Du har i snitt en kvart på dig att bli hittad om du begravs i snön. Sedan drabbas du av syrebrist. Det är dina kamrater som har bäst chans att hinna gräva fram dig innan det är för sent. Så åk alltid en och en. Kamraträddning är bara möjlig om ni åker med spade, sond och transceiver.

● Efter att du har åkt. Stanna på en säker plats, på en höjd eller på sidan av sluttningen och håll koll när dina kompisar åker.

● Titta om det är rent på sidorna där du ska åka, om det finns flyktvägar ut ur en lavin. Bestäm innan du åker om det är bäst till höger eller vänster.

● Sannolikheten att du klarar av att åka ur en lavin är väldigt liten. Det är sådant du kan se proffs lyckas med på film. Men om du planerat åket innan finns i alla fall en minimal chans.

● Använd alltid hjälm när du åker. Förutom spade, sond och transceiver finns det även annan utrustning som kan hjälpa dig, som lavinryggsäckar.

● ”Men utrustningen är inget att förlita sig på. Hamnar du tillräckligt djupt under snön eller krossas mot träd är den inget värt”, säger Petter Palmgren.

● Skoteråkare, som oftast samlas nedanför en sluttning bör vara extra uppmärksamma på var de samlas. Vid många olyckor har en skoteråkare utlöst en lavin som träffar resten av gruppen. Håll avstånd.

● Många tycker att vinterlivet är som vackrast på våren. Men var vaksam så att omgivningen inte förvandlas till en mardröm. När solen värmer snön kan den tappa sin stabilitet.

● Om några centimeter på ytan tinar kan det vara okej. Men om värmen går djupare än så bör du se upp. Då lossnar snön väldigt lätt.

● Regn kan vara extra illa. Den gör snön tung, ökar belastningen och kan försvaga bindningarna i snöns kristaller.