Tripoli och Libyen står på randen till befrielse, men det är med tunga steg invånarna nu går in på upploppet.

På söndagen vaknade invånarna i Tripoli till en fjärde dag utan rinnande vatten. Elförsörjningen fungerar bara sporadiskt och nu börjar det även, ironiskt nog i oljeriket, bli mycket svårt att få tag på bensin. Staden börjar nu stinka av växande sopberg på gatorna och det efterlängtade slutet på striderna vill inte infinna sig. Sent i går kväll erkände slutligen Arabförbundet det libyska nationella rådet under ett sammanträde i Kairo. Det sammanföll med kraftiga skjutningar under flera timmar i Tripoli. Dessutom hördes flera tunga explosioner. Nu på morgonen syns rökpelare från flera byggnader i olika delar av staden.

I går blev vi på nytt vittne till hur Gaddafi-anhängare fängslades av oppositionssoldater och kördes bort. Vi var i bostadsområdet Abu Salim, eller Buslim som Tripoliborna själva kallar  det, när flera skott plötsligt avlossades i närheten av vår position. Tre unga män greps och sattes på ett lastbilsflak.

– Alah Akbar, ropade en av dem innan bilen försvann.

Jag har försökt att fråga vad som kommer att hända med alla fångar, men inte lyckats få något bra svar, mer än att de ska ställas inför rätta. Var eller på vilket sätt kan ingen säga. Vilken domstol ska döma dem? Vad har de egentligen gjort sig skyldiga till för brott? Inget svar.

Det är oroande.

En ghadaffianhängare har gripits av rebeller

Vy över Tripoli. Granater har slagit ner och hus har börjat brinna.