På en av vandringsrundorna passerade vi Amelies café i Montmartre, som ligger nära…

… det berömda Moulin Rouge…

… vid Metrostationen Blanche.

Besökte en av Antoines favoritbarer, Chez Jeanette…

… och ett av Toves fynd från när hon bodde här – Café Bonnie som ligger vid kanalen. Mysigt och kitschigt ställe med mycket rosa fjädrar blandat med industribetong och glad och familjär personal.

Hemma i Antoines vindslägenhet i Marais skålade vi i Pastis, åt sniglar som snacks och fick dessutom träffa…

… trevlig familj och vänner.

Det blev lite mer fyndande…

… och ett ständigt insupande av atmosfär.

Underbara Paris, a bientot, tack för allt, och nu – Stockholm, vi ses alldeles snart!

De senaste dagarna har vi ramlat över både roliga butiker och bra matställen.

* Ett av dem är Le Café på 62, rue Tiquetonne. Fantastiskt mysigt ställe med trevlig personal, franskt småbullrig atmosfär och god mat.

* Café Charbon på 109, rue Oberkampf – café och lunchställe på dagtid, utmärkt middagsställe kvällstid och populär bar/uteställe med spontandans hela natten och en bit in på morgonkvisten. Toppenställe.

* På 78, Rue Vieille du Temple ligger bar/café La Perle, som är både trevligt, proppfullt och populärt trots att det vid första anblick inte ser mycket ut för världen.

* Le Sergent Recruteur (bilden) ligger på 41, rue Saint-Louis en l’Ile. Här blir man vänligt men bestämt övertalad att välja en färdig meny där allt ingår; förrättssoppa, bröd, en korg med olika korvar och salami, varmrätt, ost och kex, dessert (hemgjord sorbet) samt all dricka du orkar (förutom kaffe på maten snopet nog) för 40 euro per person. En rolig idé och en intensiv matupplevelse, trevlig lokal dessutom men tyvärr – inte häpnadsväckande gott.

Till sist, ett par shoppingtips som Parisienne-Elin kom med;

* Kiliwatch – grym, gigantisk butik med lite nytt och väldigt mycket vintage, ligger intill Le Café på 64, rue Tiquetonne.

* Vintage desire ligger på 32, Rue des Rosiers i Marais. Bra och billig vintagebutik ganska nära Free’P’Star. Elin fyndade världens finaste klänning för tio euro, och jag två tröjor för samma summa.

.. som vi hittills inte funnit mycket fog för alls. Under Lisas dagar i Paris har vi bland annat ätit flottiga crépes som lagt sig som betong i magen och varsin misslyckad pasta provencale minus allt (tomat + penne = klart).

Allra värst var ett brasserie som vi råkade besöka i lördags kväll. Först efter att vi satt oss insåg vi att vi nog valt ett ställe vars mat inte var anledningen till att det ändå satt en del folk på uteserveringen.

Vi ögnade menyn och tänkte att ”en sallad kan man ju inte misslyckas med” (kanske borde vi så här i efterhand ha reagerat på att salladen kallades (fritt översatt) Skink-buketten, men vi tyckte kanske det lät exotiskt och spännande, vad vet jag). In kommer i alla fall en sallad bestående av kantstött isbergssallad, någon skiva parmaskinka, och fyra skivor gulnad salami (trodde det var plättar först, men det var tydligen en salami som snart skulle börja leva ett eget liv) – stilfullt toppad med två tjocka skivor kokt skinka. (Och ja, det var en sallad, han hörde fel och gav oss en att dela på, vilket vi var helt nöjda med eftersom vi slapp betala för två totala misslyckanden).

Men skam den som ger sig. I kväll testar vi Chez Janou, som vi fått rekommenderat av den sanna parisiennen Tina, och håller våra tummar hårt och hoppfullt för att Lisas födelsedagsmiddag kommer klå alla tidigare försök till smakupplevelser.

(Dock, middagen hos chefen i fredags var strålande, och picnicen vid Eiffeltornet likaså. Och i lilla lägenheten äter vi god ost och dricker gott vin och tillagar underbara frukostar – så det går ingen nöd på oss Urban!)