Som jag konstaterar i blogginlägget om Reinfeldt kan man fråga sig i vilken värld vår statsminister lever. Men man kan faktiskt också fråga sig hur finansministerns verklighet ser ut, i alla fall när det gäller villkoren på arbetsmarknaden.

I går när Moderaterna berättade om hur de anser att Sverige ska möta dagens tuffa tider. En huvudpunkt för finansministern handlade om flexibilitet och ungas möjlighet att få in en fot på arbetsmarknaden.

Borgs recept stavas korttidsarbete. Det finns i Tyskland, har finansministern tagit reda på.

Låt mig upplysa om att det finns också här.

Några siffror ur LO:s senaste rapport om anställningsformer:

Nästan var femte arbetare har någon form av tidsbegränsad anställning.

Nästan var fjärde arbetarkvinna har en anställning som inte löper tills vidare. Av de icke fackanslutna arbetarkvinnorna saknar nästan hälften ett fast jobb.

Av ungdomar under 25 år – den grupp finansministern säger sig värna speciellt om – är det fler som har ett tidsbegränsat jobb än ett fast.

Så ser verkligheten ut.

Anders Borg kan naturligtvis tycka att korttidsarbeten är framtiden för den svenska arbetsmarknaden. Men han behöver knappast åka till Tyskland för att hitta exempel på hur det fungerar.

Det räcker förmodligen om finansministern pratade med den som serverar nästa gång han och hans vänner går på restaurang.

Ingvar Persson