Även om floden av siffror med många decimaler kan ge intryck av motsatsen är lönebildning ingen exakt vetenskap. Det finns alltid andra sätt att räkna.

Gårdagens byggavtal är ett utmärkt exempel. Avtalet ska ge 2,6 procents löneökningar till byggnadsarbetarna. Det är händelsevis precis den nivå parterna inom industrin enades om.

Det är dessutom i genomsnitt 774 kronor. Det står också i avtalet. Där står dessutom att byggstädarna – den lägst betalda gruppen – ska få samma krontalspåslag. Annorlunda uttryckt blir det omkring fyra procent.

– Ett genombrott för krontalspåslagen, sa Kommunals Annelie Nordström i går.

– Inget genombrott överhuvudtaget, säger Mats Åkerlind på Sveriges Byggindustrier.

Sanningen är nog att den saken återstår att se.

Krontalspåslag är ett traditionellt fackligt krav när man vill höja de lästa lönerna relativt sätt mer. Lika många kronor blir fler procent om man tjänar lite.

De har dessutom varit ett sätt att argumentera för mer jämställda löner. Med lika stora lönelyft – i kronor – blir den relativa skillnaden långsamt mindre.

Det var så Handels 2007 lyckades få igenom ett avtal som höll på att skapa storbråk i Svenskt Näringslivs samordningskommitté. Med medlares hjälp, dessutom. Uppenbarligen hoppas Kommunal att tricket ska kunna upprepas, den här gången med byggavtalet som utgångspunkt.

Det blir kanske inte så lätt. Svenskt Näringsliv är förvarnat, och även om normen ska räknas i kronor kan man fråga sig varför det inte lika gärna skulle kunna handla om Pappers 728 kronor för ett 14 månadersavtal.

Men vem vet. Lönebildning är som sagt inte någon exakt vetenskap, och de flesta inser trots allt att lönerna för många kvinnor i dag är orimligt låga.

Ingvar Persson