Vi brukar bygga med Lego. Eller ”go-ä”, som Love säger.

Det brukar alltid sluta på samma sätt: Love tröttnar och knallar iväg. Alternativt Love tröttnar och kastar Lego-bitarna i golvet. Jag sitter, i båda fallen, kvar med inåtvänd blick och bygger vidare.

Hinken med Duplo som Love fick av morfar och Annika innehåller tyvärr för få bitar för mina projekt. Jag satsar alltid på avancerade lösningar, torn som växer både inåt och utåt. Jag tror att denna byggstil kom till mig sedan jag såg ”Inception”. Ja, det finns något mycket futuristiskt över min design om jag får säga det själv.

På denna bild kan ni se verket ”Världen” ligga på golvet i bakgrunden. Det heter ”Världen” eftersom den fångar tidsandan; allt växer och expanderar lite hur som helst, nya ekonomier tar fart, ingen vet hur världskartan ser ut framöver. När går Kina om USA:s ekonomi? Hur ser tillväxten ut för BRIC-länderna? Ja, såna saker har jag försökt fånga i denna skapelse.

Kort efter att bilden togs slog Love sönder ”Världen”.