Kompiskärlek när den är som finast! Tommy och hans lilla Alve kom på besök idag. Och vad kan vara bättre än denna bild för att väcka bloggen ur sin träda? Plötsligt satt både Love och Alve i fåtöljen och MYSTE. Lutade sig mot varandra, klappade på varandra och log. Ett magiskt ögonblick för Love Strikes!
Solen skiner i Grums.
Love sover i trädgården hos farmor och farfar, strategiskt mellan bokträdet och björkarna.
Om några år ligger han i skuggan med en tidning – en pappersvariant. Det kan jag lova. För igår när han skulle sova kom plötsligt en tydlig uppmaning:
”Köpa tidning!”
Redan ett klassiskt citat.
Vi gräver, gungar, går, försöker klättra. Allt i denna magiska sommarvärme, bland fjärilar och fåglar.
Jag berömmer och förstärker alla fina saker som vår lilla älsklingssnubbe gör. Och kommer att tänka på vad Lina har läst någonstans: 95 procent av allt beröm en människa får i sitt liv, får hon innan hon fyllt fem.
Därför: bra fixat med frukosten i morse, fint städat innan Frida kom igår, cool musiktävling förra helgen. Bra Tobbe!
Fast sen dök en ny möjlighet upp: lägga stenar på alla Kolonis stolar! Bra!
Efter en fruktlös jakt på ”fälilanana” (fjärliarna), passade det bra att vila lite.
Efter middagen fanns en härlig trädgård att upptäcka!
Vi är på trevliga Koloni och käkar middag i deras trädgård ikväll. Love har fått ett eget bord.
Jag är personligen relativt usel på att hålla tider.
Just nu är jag och Love försenade till eftermiddagens event med Dan&Olle samt Tommy&Alve. Men den här gången är skulden lite delad ändå.
Vi låg bra till tidsmässigt ända tills Love i ett oövervakat ögonblick bestämde sig för att köttfärssåsen var ”hå-gess” (alltså pappas ”hårgrejs, som jag kallar min stylingprodukt). Det krävdes en hel del tvättande i hår, ögonbryn samt ögonfransar. Men nu är han ren och vi är på gång.
Vissa kanske tror att detta inlägg ska handla om Aftonbladets skabrösa New York-korrespondent Per ”Biffen” Bjurman.
Så är inte fallet.
Nej, istället rör det ett sammanblandande av ord som just inträffat.
Love fick nyligen en sticka i ett finger. Det gjorde ont, framför allt när mamma petade loss den med pincetten.
Där och då lärde sig Love ordet ”stikka”.
Samma dag fick Love äta biff, och lärde sig även detta ord.
Vid läggning, när dagen oftast gås igenom av vår lille mästare, ställde sig Love plötsligt upp i sängen, höll fram sitt finger mot Lina och sa med klagande tonfall:
– Biffen! Biffen!
Vår fina vän Björn är på besök från Skåne.
Love gillar Björn mycket.
De senaste dagarna har Love börjat benämna saker i bestämd form, till exempel: ”Vovven!” och ”barnen!”.
Samma rutin appliceras nu på Björn. Från början heter han ”Böön” i Loves tappning. Nu blir det således ”Böönen”.
I dag har Love därför vid typ tjugo tillfällen ropat:
”Böönen? Bööööönen!” efter vår Skåne-kompis.
Roligast: imorse, bär Björn ännu sov på soffan och Love frågade efter honom.
Då var det öppet mål:
– Nej, Love. Björnen sover.