Det där med att gå i butiker när man är på skidort är inte riktigt min grej. Jag är nöjd med såväl långkallingar som goggles och min skidmundering. Men det finns ett ställe. En liten butik där jag totalt tappar omdömet! Det är på La Chaumière- ostbutiken. På flera kilometers avstånd börjar det vattnas i munnen. Väl inne i butiken låter jag näsan domna av innan jag långsamt närmar mig ostdisken. Sing Hallelujah! Jag står där länge, släpper fram folk som står bakom och köar. Tillslut bestämmer jag mig. Tittar på mina ynka slantar i plånkan. Det här stället är värre än det största bankrånet. Men så värt det.

En minibit Tryffelbrie och några torkade köttbitar senare går jag därifrån. Så lycklig. Fast med lite ångest. Men det är så värt det. Väl hemma får alla smaka. Men det måste ätas med andakt. Annars får man flytta ut.