En av mina chefer på Aftonbladet är otroligt förtjust i parfym. Tillsammans delar vi passionen för ”Trésor” och ”Stella”. Men medan jag gillar ”Idole” kan hon inte alls med den. Hon gillar lakritsen i ”Loverdose” och det vill jag också göra, men jag klarar det bara inte.

Men när chefen började snacka Serge Lutens dofter så var det bara att håva fram skämskudden och erkänna att dit hän hade aldrig mina doftupplevelser sträckt sig. Så vad händer? Jo, chefen skickar mig två decanter!

Så, i det här (ska vi säga lite anspråkslösa röret som ser ut att innehålla en vätska som sas inte är parfym) finns ”Rahat loukoum” från Serge Luten.

När jag läser på lite om doften ser jag att den lanserades 1998, är inspirerad av turkish delight och att näsan bakom doften är Christopher Sheldrake.

Doften är en riktig gourmand-doft med en rejäl dos mandel direkt när man sätter den på sig. När mandeln lagt sig lite känns noterna av vanilj, tonka böna, körsbär och heliotrop och en bra stund senare även mysk.

Jag kan ärligt säga att mitt rör med ”Rahat Loukoum” må vara den minst snygga doften på min parfymhylla. Men den tillhör helt klart en av dem jag älskar mest. Den må vara väldigt söt, men det är banne mig en ”don’t mess with me”-doft. Och det gillar jag.