Japp, då var det dags för årets näst sista nummer! Den här veckan har jag bidragit med de här sidorna:

Doftar inget.
Kladdar inte.
Så bra att det räcker att dutta på varannan dag.

Du hittar läppbalsamet från Dr Lipp verkar inte finnas på varken eleven eller KICKS längre, däremot på Sephora.

Japp, nu är det snart helg.
Som tur är.
Mitt emellan lussebak och adventspynt behöver du säkert en liten brejk.
Och då har jag förslag på lite bra läsning, nämligen magasinet c/o Hannah & Amanda.

Till det här numret har jag bidragit med de här sidorna:

Foto: Thinkstock

Man tar alla produkter och släntar ner i studion.
Stajlar ett stilleben.
Och kameran.
Fungerar.
Inte.

Sa jag att det var deadline idag?

Foto: Peder Wahlberg

Känner du till ”La petite robe noire”? Det gjorde inte jag heller innan jag träffade på den i höstas. Egentligen har doften föregåtts utav flera varianter med namn på samma tema. Men jag tycker att vi struntar i allt detta och bara tar en sniff på doften. För den är ju trots allt det som är mest spännande. N’est-ce pas?

”La petite robe noire” från Guerlain är en ung, fräsch och liksom lite sprudlande doft. Men inte så ung att den är begränsande. Fräschören är heller inte sådan att den är enbart en dagdoft, utan jag tycker egentligen att den kan funka lite när som. Alltså även på kvällen. Eller när man ska träffa någon alleles speciell.

Inslagen består av söta körsbär, rosor, lakrits och patchouli. Jag som älskar ”Trésor” tycker att ”La petite robe noire” är lite av samma typ.
Mjuk.
En not som lakrits är dubbel för mig, jag vill tycka om den, men gör det sällan. T ex kan jag inte riktigt stå ut med varken Lolita Lempicka eller ”Loverdose” någon längre stund. Men lakritsen i ”La petite robe noire” den kan jag älska. Och som jag gör det!

Fotografen, min man, har en fablaisse för allt som luktar sött. Han älskar när jag testar dofter med inslag av sockervadd och mango. Medan han surt väser ”ros” om jag spritsar handleden med någon skir och classy doft. Det betyder att det jag älskar gillar inte han. Och tvärtom. Synd, för jag vill ju gärna att han ska tycka att jag doftar gott…

Men så har vi då ”La petite robe noire”. Den gillar vi båda två. Doftlycka!

I gårdagens post fanns ett pressutskick från MAC Cosmetics.
Det innehöll bl a en ny mascara ”In extreme dimension lash” som lanseras 8 januari.

Enligt presstext ska den ge volym, böj och längd samtidigt som fransarna vårdas. Dessutom ska den vara klumpfri och varken smula eller sota.

Visst låter det lovande?!!
Jag upplåter genast mina fransar för test!

http://youtu.be/xLfTpdwVDu0

Otroligt snyggt gjort.
Spännande också att se jobbet bakom:

http://youtu.be/_-mfELoCgzU

När jag ska beskriva en lackfärg så vill jag gärna se den på nageln först. Det är därför jag aldrig bemödar mig om en fin manikyr. Nästa dag förstör jag ändå den ändå.

Mao har jag just målat över ”Malice” med ”Butler please” från Essie.
Tänkte att jag kanske skulle visa hur absolut ursnyggt det är.
Till skillnad från lackeringen, nagelbandet och torrfnaset.
Men du kan väl bara kolla in färgen, ok?
Kleinblå.

Snarlikt ”Bleu majorelle” från YSL.
I flaskan är YSL-lacket lite grönare och med mer djup.
På naglarna är det nästan exakt samma färg. Men inte riktigt.
YSL-lacket är glossigare. Som Essielacket med överlack.

Om du undrar har jag nämligen redan kladdat över ”Butler please” med ”Bleu majorelle”…
Men det resultatet är bara för pinsamt.
Tom för mig.