”Jag blev besatt”

 

Kritiken höll på att knäcka ­honom.
Ändå har David Lagercrantz aldrig ångrat att han tackade ja till att skriva den fjärde Millenniumboken.
– Jag blev besatt av skrivandet.

David Lagercrantz är författare till årets största boksläpp i hela världen. ”Det som inte dödar oss” kommer ut i över 40 länder. I de flesta just i dag.
– Jag tror inte folk förstår hur stort det här är internationellt sett, säger David och tillägger att det tog tid innan han insåg det själv.
När vi ses har han just intervjuats av Sydney Herald, och några timmar senare tar han emot ett tv-team som flugit hit från New York. Han ska fotas för ”The Observer”, och så fortsätter det.
Han är pratsam och uppsluppen, men känner av de enorma förväntningarna.
Du har redan haft ett stort ­genombrott med Zlatans självbiografi, och har gott om pengar – är du lite galen som tog det här uppdraget?
– Ja, förmodligen är jag ­hel­galen. Men jag kände direkt att jag ville göra det här. Redan klockan fyra på morgonen efter att jag tackat ja vaknade jag och kom på delar av intrigen. Det blev som en feber i huvudet.
David har fått fria händer, förutom att huvudpersonerna och de viktigaste miljöerna skulle vara med. I den nya ­boken är Lisbeth Salander våg­halsigare än ­någonsin. En ganska trött Mikael Blomkvist får en utmaning som ger honom arbetslusten tillbaka.
Här finns också flera nya karaktärer, som en pojke med fotografiskt minne och hans mamma skådespelerskan. Davids förkärlek för udda människor och genier märks väl.

Fakta
David Lagercrantz
Namn: David Lagercrantz.
Ålder: Fyller 53 år den 2 september.
Yrke: Författare.
Familj: Hustrun Anne ­Lagercrantz, tillträdande ­divisionschef för nyheter och sport på SVT. Tre barn, 21, 10 och 7 år.
Bostad: Lägenhet på Södermalm, Stockholm.
Aktuell: Skriver den fjärde Millenniumboken, ”Det som inte dödar oss” (Norstedts), som kommer ut 
i dag.

Arbetet med boken har varit en berg- och dalbana mellan ångest och lycka.
– Jag är en person med bi­polära drag. Jag har anlag för depression, men också för mani, berättar David. Jag är faktiskt den minst coola person jag vet. Periodvis mådde jag skit. Ändå dras jag till det svåra. När jag är deprimerad så arbetar jag bort det, jag tänker att ”Nu ska jag visa dem!”.
Den värsta krisen var när det blev offentligt att han skulle skriva boken, den 17 december i vintras. Han hade då arbetat flera månader. Det blev massiv kritik över att ­någon skulle fortsätta med Stieg Larssons succéserie. David kallades bland annat gravplundrare.
– Det var en del otroliga angrepp, och jag började förstå hur jag skulle hånas om det blev ­dåligt. Det gick under huden på mig. Jag gick tillbaka och läste det jag ­skrivit och tyckte att det var katastrofalt. Då mådde jag inte bra.
I efterhand ser jag att faserna av tvivel är nyttiga också, för då rannsakar jag det jag skrivit.
Han beskriver hur fint skrivandet gått – också.
– Det har varit fantastiskt roligt. Jag har aldrig känt en större feber för något, och jag har hittat mig själv som författare. Det här är jag, jag är som bäst när jag kors­befruktas med något annat eller någon annan. Jag började känna det under arbetet med Zlatan­boken, och nu ännu mer.
Har du inte känt någon tvekan inför att fortsätta med Stieg Larssons verk?
– Nej. Hade jag haft moraliska tveksamheter hade jag aldrig gjort det här. Det är tråkigt om några blir upprörda, man jag vet med 100 procents säkerhet att detta är bra för Stieg Larssons författarskap. Hans tre böcker kommer att få nya läsare
i hela världen. Och jag är glad över ­diskussionen om litteraturens gränser.

Men när någon säger att jag skrivit för pengar blir jag vansinnig. Jag behöver inte mer pengar. Och fan vad jag har slitit, kämpat och ­brunnit för det här.

Fakta
Succén i siffror
80 miljoner exemplar 

Så många har sålts av Stieg Larssons Millenniumtrilogi världen över. Bara i USA har 24 miljoner böcker sålts.

323 miljoner
Så stora är Moggliden AB:s tillgångar – ­bolaget som ägs av Stieg Larssons far och bror och för­valtar hans ­rättigheter – enligt årsredovisningen för 2014.

800 miljoner kronor har de svenska filmatiseringarna av Larssons böcker dragit in runtom i världen. Det gör dem till en av de största svenska filmsuccéerna ­genom tiderna.

Regissören David Finchers ”The girl with the dragon tattoo” (2011) spelade – världen över – in nästan 2 miljarder kronor, men kostade också omkring 800 miljoner att göra.

Millenniumserien har sålt i ofattbara dryga 80 miljoner ­exemplar i världen. Hela deckar­genren har influerats av Stieg Larssons trilogi, och i spåren har ”Nordic noir” blivit ett succé­koncept.
– Grundkravet var att läsarna skulle känna igen sig i den här världen, men jag har gett av mig själv, något eget.
Är det något du klarat bättre än Stieg Larsson?
– Han var helt briljant på intriger, och han skapade Lisbeth, en ikonisk karaktär. Möjligen är jag lite bättre rent stilistiskt – kanske – men det är en skitsak i sammanhanget.
Vad är du mest nöjd med?
– Att jag fick intrigen på plats, det var den största utmaningen. Det gick inte att ha ett kvinnolik som flyter upp och en kommissarie med alkoholproblem. Men pappa sa alltid ”Att vara nöjd är livsfarligt”. Ganska dumt egentligen.

Pappa ja. Under intervjun återkommer David flera gånger till sin far Olof Lagercrantz som var en stor kulturpersonlighet, författare och chefredaktör för Dagens Nyheter.
Den adliga, akademiska bakgrunden har påverkat David ­Lagercrantz starkt.
– Ordet bestseller fanns inte i min familj. Fortfarande känner jag att det måste finnas kvalitet i det jag gör, hellre att det är bra än att sälja mycket. Men kanske gör jag en sorts fadersrevolt – jag har ­jobbat på Expressen, varit spökskrivare, skrivit om en fotbollsspelare och nu det här. Det är inte så ”fint”, men det är det här som är jag. Oavsett vad folk säger.

REDAKTÖR: Titti Jersler, ANSVARIG UTGIVARE: JAN HELIN