Många fall av mobbning anmäls – men ytterst få leder till att de utsatta får ersättning för de kränkningar de utsatts för.
– Det beror på hur lagstiftningen ser ut, säger Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Från januari 2010 till juni i år anmäldes 3 887 fall av mobbning i skolan till Skolinspektionen.
Av dem har 136 lett till att den mobbade fått skadestånd.
Utöver det så pågår fortfarande 14 ärenden.

Det betyder att bara cirka 3,5 procent av de fall som anmäls leder till att den mobbade får ersättning för att skolorna inte tagit sitt ansvar för att stoppa eller förebygga kränkningarna.

Caroline Dyrefors Grufman driver i egenskap av BEO ärendena och kan ställa krav på skolorna om skadestånd.

– Först genomför vi en noggrann utredning av det anmälda ärendet. För att krav på skadestånd ska ställas måste vi först konstatera att en kränkning faktiskt har ägt rum, och sedan att huvudmannen känt till det.
– Det tredje kravet är att skolan inte gjort någonting åt kränkningen.

Enligt lagen ska skolan, om de känner till en kränkning, vidta ”skäliga åtgärder”, vilket kan vara svårt att bedöma.
Många fall kan alltså inte bli aktuella för skadestånd på grund av att skolorna faktiskt har agerat, även om kränkningarna fortsatt.
Men Caroline Dyrefors Grufman är skeptisk till en hårdare lagstiftning med ett ”strikt ansvar” för skolorna, då de alltså skulle bli skadeståndsskyldiga så fort en kränkning konstaterats.
– Det måste utredas noga i så fall, jag är inte säker på att det skulle fungera.

Det är inte alltid skolorna, eller huvudmännen, går med på att betala de skadestånd BEO förelagt dem. Då kan BEO driva fallet vidare i domstol och för där barnets talan.
Hittills har BEO drivit 13 sådana ärenden och vunnit elva.