Nästan hälften av de som hoppar av gymnasiet gör det för att de blivit mobbade.
Det visar en färsk rapport från Temagruppen Unga i arbetslivet.
– Det är ett misslyckande för samhället och skolan, säger Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Runt tio procent, cirka 10 000 elever, hoppar av gymnasiet varje år. Gruppen är särskilt utsatt eftersom de har svårare att etablera sig i samhället med jobb och bostad – jämfört med dem som har gått klart gymnasiet.
Nu har Temagruppen Unga i arbetslivet kartlagt vad avhoppen beror på. De har frågat 379 unga som inte slutfört gymnasiestudierna varför de hoppat av. Det är den hittills största undersökningen som gjorts.
– Jag skulle säga att de är tillräckligt många för att ge en representativ bild av unga som hoppat av, säger Inger Ashing vid Ungdomsstyrelsen som är ordförande för temagruppen Unga i arbetslivet.

46 procent svarade att att trakasserier och mobbning från jämnåriga eller personal i skolan var den främsta orsaken till att de inte fullföljt gymnasiet.
Många har mobbats under lång tid i grundskolan.
– Det finns många satsningar på att förhindra avhopp och hjälpa dem som hoppat av att komma tillbaka. Den här nya kunskapen bidrar med att man i större utsträckning än vad man tidigare trott måste jobba med arbetsmiljön och det psykosociala i skolan, säger Inger Ashing.

En 21-årig kille berättar i rapporten om hur han blev mobbad under flera år utan att någon ingrep: ”Lärarna som var ute stod mest på ett ställe vid en trappa därifrån kunde de se en bråkdel av vad som hände. Det var som de inte brydde sig. Hade de varit mer aktiva och gått runt hade de kanske kunnat hindra det som skedde”.

Statssekreterare Bertil Östberg vid Utbildningsdepartementet låter bekymrad efter att ha läst rapporten.
– Det här är fullständigt oacceptabelt. Det är ett dubbelt svek att först bli mobbad och sen inte bli sedd av vuxna. Vi måste ha engagerade lärare i skolan som ger stöd åt eleverna.

Regeringen har bland annat satsat på tidiga insatser mot skolk och kunskapstester på lågstadiet för att fånga upp elever med problem.
– Väldigt mycket av den politik vi har genomfört syftar till att den här gruppen ska klara sig bättre. Allt från kartläggning av metoder mot mobbning till att vi infört nationella prov i årskurs 3. Man ska inte gå länge i skolan utan det blir tydligt att man har problem, säger Bertil Östberg.

Den näst vanligaste orsaken till avhoppen i gymnasiet är bristande pedagogiskt stöd och den tredje orsaken är vuxna som inte bryr sig.
– De säger enstämmigt att jag skulle vilja att någon såg mig och jag skulle vilja ha någon att prata med. Studieresultat är jätteviktiga men för att kunna få de här resultaten måste skolan vara en trygg miljö att vistas i. Det måste finnas fler vuxna i skolan, säger Inger Ashing.
Men Bertil Östberg tror inte att det är en resursfråga – utan en attitydfråga. Några nya pengar för att motverka mobbning kan han inte lova.
– Pengar löser inte alla problem. Vi har en skola, framförallt internationellt sett, med goda resurser och hög personaltäthet. Jag tror att det handlar mycket om attityder och att man måste ha en nolltolerans mot mobbning och reagera direkt med tidiga insatser.

Efterlysning!

Har du hoppat av gymnasiet på grund av mobbning? Hör av dig till oss och berätta!