Aftonbladet har granskat de 457 beslut då anmälda kränkningar slutat med att skolorna fått kritik från Skolinspektionen.
I en fjärdedel av fallen nekar skolorna till att kränkningar över huvud taget förekommit.
– Det är ytterligare än kränkning mot de som utsatts, säger Carl-Gustav Sidenqvist, skolexpert vid Barn- och elevombudet.

• ”Att A blivit slagen och sparkad bedöms inte utgöra kränkande behandling.”
• ”Rektorn bedömer att det inte är fråga om avsiktliga kränkningar.”
• ”X har inte utsatts för kränkande behandling.”
• ”Huvudmannen bestrider att A och B utsatts för kränkande behandling”.

Det är några av de svar skolorna eller kommunerna gett efter att elever och deras föräldrar anmält skolorna till skolinspektionen.
Berättelserna som barnen lämnar är skrämmande läsning. Det handlar om hur de kränks och mobbas regelbundet. Det handlar både om fysiska och verbala övergrepp, såväl i skolmiljön som på nätet. Det handlar om mobbning och kränkningar från andra barn – och från skolpersonal.
Efter en anmälan till Skolinspektionen har skolan fått möjlighet att yttra sig i ärendet – och Aftonbladets granskning visar alltså att skolorna i 25 procent av fallen förnekar att någon kränkning ägt rum.
Men i samtliga dessa fall kommer Skolinspektionen fram till att kränkningarna ägt rum – och klandrar skolan.

Carl-Gustav Sidenqvist är skolexpert hos Barn- och elevombudsmannen. Han säger att förklaringen är att huvudmännen är okunniga.

– De vet inte vad en kränkning av ett barn är i lagens mening och avfärdar kränkningar som bagateller eller skojbråk – det är högst anmärkningsvärt.
Han säger att barn tvingas utstå långt mycket mer än en vuxen någonsin skulle behöva göra.

– Jag brukar säga att om tyskläraren klappar till vaktmästaren och kallar honom ”bögjävel” så skulle det omedelbart bli en stor sak, men när elever gör samma sak anser skolan att det är ett ”skojbråk”. Okunnigheten om reglerna är häpnadsväckande.

Skolorna, och huvudmännen, har, säger Carl-Gustav Sidenqvist en skyldighet att känna till reglerna och lagstiftningen.

Men det gör de alltså inte, utan avfärdar barnens upplevelser av kränkningar som ”bagatellartade”.
– Att bli slagen eller kallade tillmälen är inte bagatellartat. Eleverna har, enligt lagen, tolkningsföreträde.
– Jag tror, tyvärr, de tycker att barn och elever kan förväntas stå ut med saker en vuxen aldrig skulle behöva acceptera.

Fotnot: De 457 besluten härrör från januari till december 2012.