Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar 50 000 barn.
I drygt två veckor har vi satt fokus på kränkningar i skolan.
Vi har visat att vuxenvärlden blundar när barn misshandlas och blir utfrysta.
En fjärdedel av skolorna förnekar att kränkningarna hänt.
Kommuner satsar miljoner på advokater för att slippa betala skadestånd till eleverna.
Barnen tvingas utstå sådant en vuxen aldrig skulle acceptera.
Vi har visat att mobbningen sker överallt, varje dag.
Men främst har vi berättat om barnen bakom siffrorna – de som går igenom helvetet.
De som lever med sår som aldrig läker.

#Kalla det vid dess rätta namn
”I april så blev jag svårt misshandlad av två killar i min klass. De slog mig, de sparkade mig i ryggen med deras knäskålar, de tog tag i mitt hår och slog in mitt huvud i mitt skåp, sen drog de ner mig på golvet och stod och skrek massa fula saker åt mig och spottade på mig.”
Så skriver en flicka, ”snart 15 år”, till oss.
En av de frågor vi tagit upp är varför vi kallar det mobbning. Utanför skoltid kallar vi det ”misshandel”, ”olaga hot”, ”övergrepp i rättssak” och ”sexuella trakasserier”.
Magnus Lindgren är kriminolog, doktor i psykologi och före detta polis.
Genom att undvika att kalla saker vid dess rätta namn, menar han, ses inte händelserna som lika allvarliga och skolorna underlåter därmed att polisanmäla.
– Skolan är en av de vanligaste brottsplatserna för barn och ungdomar, och den vanligaste platsen för niondeklassare att råka ut för våld. Grundproblemet är alltså att skolan inte alltid tar det som sker på allvar eftersom det sker i skolan.
Vår granskning visar sju av tio fall där skolorna fått kritik av Skolinspektionen innefattade fysiskt våld.

#Det sker överallt, också på förskolan
”Det började när Harry bytte förskolegrupp. Hans kropp täcktes av blåmärken. Jag kände att något var fel men jag ville inte tro det värsta. Ett annat barn bet, sparkade, slog och puttade på honom.”
Harry var fyra år.
Samma lagar gäller i förskolan som i skolan. Den som driver en förskola ska se till att verksamheten följer lagen och arbetar för en trygg miljö.
– Ibland kan man höra att mobbning inte finns bland så små barn men det finns. Ju tidigare man sätter in insatser desto bättre, säger Lars Arrhenius, generalsekreterare på antimobbningsorganisationen Friends.
Mellan 2008 och 2012 anmäldes sammanlagt 919 fall av mobbning och kränkningar i förskolan.

#Ytterst få får skadestånd
”Att Johanna inte får något skadestånd känns svårt för oss, hon har förlorat många timmar på grund av de som förstört för henne, och har fått svåra men efteråt.”
Från januari 2010 till juni i år anmäldes 3 887 fall av mobbning i skolan till Skolinspektionen.
Av dem har bara cirka 3,5 procent lett till att den mobbade fått ersättning för att skolorna inte tagit sitt ansvar för att stoppa eller förebygga kränkningarna.
– Det beror på hur lagstiftningen ser ut, säger Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.
Enligt lagen ska skolan, om de känner till en kränkning, vidta ”skäliga åtgärder”, vilket kan vara svårt att bedöma.
Många fall kan alltså inte bli aktuella för skadestånd på grund av att skolorna faktiskt har agerat, även om kränkningarna fortsatt.

#Skolorna vet inte vad en kränkning är
”Vi märkte hur Matilda förändrades. Från att ha varit glad, sprallig och full av självkänsla fick hon häftiga utbrott, började vara elak mot sina syskon, sov oroligt och klagade på magont. Först vågade hon inte säga vad det var – men till slut kunde hon inte förklara blåmärkena. Då brast det för henne och hon berättade om att hon var mobbad. Det var som en mardröm.”
Åttaåriga Matildas föräldrar konfronterade lärarna och rektorn. Svaret blev: Matilda är känslig – hon håller sig mest för sig själv.
Men skolan fick allvarlig kritik av Skolinspektionen.
– Nu i efterhand förstår jag att vi måste lära oss vad en kränkning är, säger skolans rektor.
Aftonbladet har granskat de 457 beslut då anmälda kränkningar slutat med att skolorna fått kritik från Skolinspektionen. 
I en fjärdedel av fallen nekar skolorna till att kränkningar över huvud taget hänt.
Men i samtliga dessa fall kommer Skolinspektionen fram till att kränkningarna ägt rum och klandrar skolan.
– De vet inte vad en kränkning av ett barn är i lagens mening och avfärdar kränkningar som bagateller eller skojbråk. Det är högst anmärkningsvärt, säger Carl-Gustav Sidenqvist, skolexpert hos BEO.

#Hälften av gymnasieavhopp sker på grund av mobbning
”Jag hoppade av gymnasiet. Inte bara en utan två gånger innan jag till slut går in i väggen och söker mig till skolsyster och visar mina blåmärken över hela kroppen och ber henne hjälpa mig.”
Nästan hälften, 46 procent, av de som hoppar av gymnasiet gör det för att de blivit mobbade. Det visar en färsk undersökning från Temagruppen Unga i arbetslivet.
Gruppen på ungefär 10 000 elever som hoppar av gymnasieskolan varje år är särskilt utsatt. De har svårt att få jobb och bostad och är därför föremål för en mängd åtgärder. Men frågan är om politikerna riktar rätt.
– Man måste i större utsträckning än vad man tidigare trott jobba med arbetsmiljön och det psykosociala i skolan, säger Inger Ashing på Ungdomsstyrelsen.

#Offren flyttas, inte mobbarna
”Hade skolan tagit tag i problemet och flyttat mobbarna hade Linus kunnat gå kvar. Han har kompisar som går kvar, en av dem leker han med i stort sett varje dag”.
Linus mobbades i drygt tre år på Vidingsjöskolan i Linköping. 
Han kom ofta hem med blåmärken, magont och näsblod.
– Vi bytte skola för att han skulle slippa få stryk, säger mamma Susanne.
Sedan 2007 finns möjligheten för skolorna att flytta på mobbarna om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
 Men det sker så gott som aldrig, visar Aftonbladets granskning.
 Bara tretton av 161 kommuner har flyttat en mobbare.
I stället är det den som utsätts för mobbning som tvingas byta skola.
– Jag utgår från att det finns fler fall där man borde kunna använda lagstiftningen. Min bedömning är att det finns en betydande flathet i vuxenvärlden. Kommuner och skolledningar är rädda för att sätta ner foten för att det är jobbigt och blir konflikter, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

#Skolorna satsar miljoner på att slippa betala skadestånd
”Jag tappade hakan när de räknade upp alla kostnader. Varför betalade de inte bara på en gång”
Varberg kommun anlitade advokater för nästan 2 miljoner kronor för att slippa betala skadestånd till mobbade Pontus Karlsson.
 Men Pontus vann och fick 50 000 kronor.
Vi granskade de kommuner som i stället för att betala skadeståndet som Barn- och elevombudsmannen krävt drar processen till domstol.
Skadestånden som skolorna dömts att betala ut vid de tolv domarna är sammanlagt 250 000 kronor.
 Summa som kommunerna spenderat på att driva rättsprocesserna: 4,5 miljoner kronor.
– Det är oerhört mycket av skattebetalarnas pengar som hade kunnat användas till att förebygga mobbning, säger Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Se samtliga uppladdade berättelser som ordmoln

Eric Tagesson
eric.tagesson@aftonbladet.se

Karin Östman
karin.ostman@aftonbladet.se