Jag hade en relativt bra uppväxt, bra trygga föräldrar och syskon som var där.
Men, jag var mobbad sen jag var sex år. Mestadels psykisk mobbning av tjejer. Jag har haft det lätt i skolan alltid försökt vara glad. Man började frysa ut mig (låsa upp toalettdörren och öppna när jag sitter och kissar), fnissa när jag går förbi. Inte vilja ha sällskap från skolan. -Vi rymmer hon är där!!!, så jag fick gå ensam hem igen. Jo, ja! Jag blev doppad i toalettstolen, det kändes inget bra.
Konstigt nog var det alltid jag som blev vald till elevrådet och skulle föra allas talan.
För mig var det underbart att börja Gymnasiet, det gav mig ett perspektiv på hur vi människor är och känsla för att hur vi alla kan fungera. Det var början på mitt liv. Ja,ja jag hamnade i en bra klass;)